Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I dessas ställe reser sig nu det nationella
konungadömet i Gustaf Wasas hand (1521—1560) som den
allt behärskande medelpunkten i stat och samhälle.
Efter att ha slutgiltigt sönderhuggit den af adeln
gynnade Unionen med Danmark, frigjorde han äfven
landet från Lübecks handelsvälde, därmed tryggande
dess själfständighet utåt. I det inre återställes den
länge förtrampade konungamakten, först och främst
genom att kronan göres ärftlig inom Gustaf Wasas hus,
vidare genom att på den öfverflyttas hela förvaltningen.
Rådet, nyss så mäktigt, skjutes härvid åt sidan och
grunden lägges till centrala ämbetsverk och en ny
riksstyrelse. Dock fullbordas all denna nydaning icke
utan svåra brytningar. Men motståndet kommer nu
långt mindre från de store än från allmogen. Gustaf
Wasa har under större delen af sin tid att kämpa med
bondeuppror, — föranledda icke såsom annorstädes af
förtryck utan af böndernas under föregående strider
stegrade själfrådighet och obenägenhet att foga sig
under den konungamakt, som de själfve varit med om
att grunda.
Härunder utvecklas folkrepresentationens tanke
alltmer, ehuru formerna därför äro ytterst obestämda.
Gustaf Wasa underhandlar med folket på landskapsting,
marknader och andra möten lika väl som vid allmänna
riksdagar. I stället för Medeltidens triarki: konung,
råd och menighet har den gamla dyarkien af konung
och folk återkommit. Men rättsförhållandet mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
