Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar för sig på skilda områden dels samfäldt på
gemensamma. Men aldrig utom vid vissa högtidliga
tillfällen träda de omedelbart i beröring med
hvarandra[1]. Som medlare mellan båda står nu såsom enligt
Landslagens bud statsrådet, men visserligen i en helt
annan ställning än det gamla rådet. Icke som tredje
man, som hotar att inkräkta på de båda andres
maktsfärer, utan som deras organ och tjänare intager
statsrådet enligt nutida svensk rätt sin plats i författningen.
Statsråden äro närmast konungens förtroendemän, hvilka
han efter behag antager och afskedar. Deras rådslag
och föreställningar är han skyldig att höra, men icke
att följa, dock så att utan medverkan af dem eller annan
ansvarig person, såsom ofvan omnämts, han intet
förmår.
Statsrådet uti sin år 1809 stadgade form är en
kombination af äldre tiders råd och Gustaf III:s
statssekreterare. Därför är det snarare en konselj än en
regering. Af dess nio medlemmar företräda endast
två, utrikesstatsministern och justitiestatsministern, hvar
sin gren af styrelsen. De öfriga (sex statsråd och
hofkanslern) hvarken befatta sig med förvaltningen eller
ens föredraga i statsrådet förekommande ärenden (utom
grundlags- och tryckfrihetsfrågor, som föredrogos af
hofkanslern). Detta utföres af fyra statssekreterare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
