Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Om samuppfostran i Nya Verlden.
båda könen, hvad betyder det? De blunda
för dagsljuset och påstå, att natten ej
ännu är förliden. Men dagen har grytt,
och dess sol skall, om också först vid
middagstimman, lysa öfver kvinnans fri-
görelse, hvars främsta faktor samuppfo-
stran är. Det vill ingen siaregåfva till
att bebåda detta; tidens många tecken
tyda klart derpå.
Jag skall nu redogöra för de rön,
som gjorts i Förenta Staternas folksko-
lor och deras fortsättningskurser, »High
Schoois» — der samuppfostran är regel —
och sedan öfvergå till samuppfostran i
Högskolorna, »colleges &uhiversities«, som
antingen från början öppnat sina portar
på vid gafvel för landets döttrar, lika väl
som för dess söner, eller som motsträf-
vigt öppnat dem på glänt för kvinlig
ungdom till följd af tidsförhållandenas
häftiga påtryckning.
I förbigående må nämnas, att jag
-pröfvat samuppfostran både såsom elev
och lärarinna, i såväl Gamla som Nya
Verlden. Hela min barndom gick jag i
skola med gossar. Det var på schweit-
ziska högslätten, och luften från Alperna
är ej friskare och renare än vårt skollif
var, sådant det står för mig i minnet,
Gossar och flickor läste, lekte och gym-
nastiserade tillsammans, men då gossarne
läste algebra och geometri, fingo vi flic-
kor sticka och stoppa strumpor, klippa
till och sy våra bröders skjortor. Det
var hela skilnaden i vår uppfostran från
sjette till sextonde året.
För ett par år sedan ingingo från
flera europeiska länder officiella förfråg-
ningar till undervisningsdepartementet i
Washington (Bureau of Education), an-
gående samuppfostran i Förenta Stater-
nas folkskolor och högre läroanstalter.
För att tillmötesgå det af utlandet visade
intresset för saken utfärdades cirkulärer
till styresmännen för folkskolorna i de
olika staterna, och de ingångna svaren
ordnades kategoriskt och offentliggjordes,
åtföljda af statistiska tabeller på de olika
orternas folkmängd, lärjungarnes antal,
gkolålder ete. Statistiken visar sålunda,
att samuppfostran är regeln, och att de
blandade skolornas antal förhåller sig till
separatskolorna som 10:1.
Skolåldern inbegriper åren mellan 5
och 21. Flickornas antal öfverstiger gos-
| sarpes nästan utan undantag på skolta-
| bellerna.
Den intressantaste delen af den lilla
brochyren (Coeducation of the sexes in
the Public Schools of the United States,
1883) innehåller svaren på undervisnings-
departementets frågor: huru länge sam-
uppfostran egt bestånd; skälen för dess
antagande och bibehållande; huruvida
återgång till det för könen afskilda syste-
met vore påtänkt och af hvilka orsaker?
Förenta Staternas folkskolor, »Com-
mon Schools», äro de enda skolor, som
tre fjerdedelar af landets befolkning be:
gagpa sig af. På landsbygden i åker-
brukande trakterna är folkskolan i gång
från skördetidens slut till plöjningens
början. Skolläraren »städjes» på en må-
nad, ja, i somliga kommuner antages han
mot en öfverenskommen daglig aflöning,
som bestrides genom kommunalskatt och
bidrag ur statens skolfond. Lärareom-
byte kan sålunda ske på kortast möjliga
uppsägningstid, i fall ett missförhållaude
skulle uppstå.
Då ståndsskilnaden ej ännu trängt
långt vester om de stora atlantiska kust-
städerna och, till namnet åtminstone, alls
icke fios i Amerika, så mötas i folksko-
lan fattiga och rika mäns barn, gossar
och flickor af alla åldrar, utan åtskilnad.
De täfla med hvarandra under lästim-
marne och leka med hvarandra utom
skolan, då näfrätten nog skulle råda, om
ej flickornas närvaro hade ett mildran-
de, hyfsande inflytande, medan flickorna
sjelfva i manliga kamraters sällskap blifva
raskare och räddas från pjunk och sjäå-
pigbet. Så uppväxa de som en stor
syskonskara till unga män och kvinnor,
hålla efter hvarandra, känna hvarandra
grundligt och hysa aktning för hvarandra.
Anmärkas bör, att hemmets inflytande, den
upphöjda, sedliga och religiösa ståndpunkt,
som de amerikanska mindre samhällena
på landsbygden förete, och det enkla lef-
nadssättet äro skolans bäste bundsförvand-
ter, bidragande i hög grad till barnens
sunda, otvungna utveckling. Samupp-
fostran i dessa samhällen är en lika gam-
mal inrättning som sjelfva skolan. Dess
| bepröfvade goda resultat kan i någon
| mån äfven tillskrifvas religionsfriheten
| och den deraf sig härledande fördrag-
| samheten mellan medlemmar af olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
