Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Giuseppe Giusti - 3. Uppmanad att skrifva i tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Mitt sorgfulla leende
Må aldrig tonen skifta
Ocli låta af missunsamhet
Till hångrin sig förgifta;
Må sårad äresjuka
Ej få de friska rosorna
På sångmöns kind förbruka.
Midt i en tid, som klokt höll mun
Och var för sömn den bästa,
Med skämtets udd jag vågade
Att folkets sinnen fresta.
Jag tordes sedan vika,
När på Sejans fall Bruterna
Begynt som apor skrika.
Med dem Lykurger, Sokrater,
Catoner, Cincinnater
Och Graccher rundt om frodades
I våra murkna stater, —
Liksom ur mark, som sväller
Af mjuk och unken fuktighet,
En svärm af svampar väller.
Ack, hänförd af det flyktiga
Ocli falska hoppets skimmer,
Ej såg min ande tomheten
Af allt det prål och glimmer,
Som honom snärjt och villat,
At tron sig öfverlemnande
På allt, som mest han gillat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
