Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England - Ålderdomen af Thomas Sackville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Ålderdomen.
Ur introduktionen tili »Mirror for Magistrates»
af Thomas Sackville, sedan Lörd Burkhurst.
1557.
Dernäst i ordning Ålderdomen satt,
Med isgrått hår och ögat brunnet ut
Och minen stirrande mot jorden matt,
Der snart han skulle hvila få till slut,
När ödets systrar en gång spunnit ut
Hans lefnads tråd och ändat med sin knif
Det snabba loppet af ett bräckligt lif.
Der hördes han, med hålig, bruten röst
Sitt slut begrunda, under klagan böjd,
Och söka för sin sorg en fåfäng tröst
I ljuflig hogkonist af försvunnen fröjd
Och lustigt skämt på lifvets vårdagshöjd.
Vid minnet blott han suckade och bad,
Att få igen sin ungdomstid så glad.
Men om det grymma ödet dock stod fast
Och flyktad tid ej kunde gå igen,
En enda bön bad Gud han om i hast, —
Att trots eländighet, så djup som den,
Som följer åldern och blir värre än,
Han måtte få, om ock i sorg och kif,
Förlänga än en stund sitt usla lif, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
