Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frihetens sammanhållande verkan.
421
skild mans verk, utan den anda, hvarmed friheten genomträngt
folket, och den glans, den har gifvit Unionens namn bland
verldens folk. Denna kärlek till det gemensamma, stora, fria
landet skall ännu i långa tider hålla södern slutet till norden,
och detsamma skall upprepas i vestern. Ett afstånd, större än
det, som skiljer Nordamerika från den gamla verlden, ligger
mellan San Francisco och New York: men om man står vid Stilla
hafvets stränder, är det en af de mest öfver raskande
iakttagelser, man der gör, att man öfverallt träffar på en lika varm
känsla för Unionen, som om man stod i Nya Englands trofasta
stater. Den möjliga olikheten i vissa materiella intressen väger ännu
intet emot den starka känslan utaf att vara barn af samma anda.
Friheten sammanhåller Unionen starkare än någon annan
makt, och starkare än någonting annat visar sig friheten
öfverallt inom Unionens gränser. Man väntar sig väl knappast att
påträffa något paradisiskt tillstånd i det politiska lifvet, dertill
har man i alla fall hört alltför mycket om ruttenheten och
dåligheten hos de amerikanska politici. Man finner verkligen
ej heller något som helst paradisiskt, men särdeles mycket
parodiskt i det politiska lifvet. Den genomgående demokratien
uppenbarar i starka färger sina brister lika så väl som sina
fördelar. Amerika var ett af de ställen, der det först
upptäcktes, att den allmänna rösträtten ingalunda letar upp de
bästa männen, utan att tvärtemot verkligen framstående män
ytterst sällan af den kallas att deltaga i styrelsen af det
politiska lifvet. Dylikt ligger i demokratiens tendens och ju mera
demokratiens makt växer öfverallt i verlden, desto mera skall
man allestädes komma att göra samma nedslående erfarenhet.
Det lider intet tvifvel, att icke den stora massan, mängden, på
sitt sätt kan sägas uppriktigt vilja "landets bästa", "det
allmännas väl", men å andra sidan är det lätt begripligt, att dess
brist på bildning gör den mindre human och mera egoistisk än
de mera upplysta klasserna; och dernäst är det ju en gammal
sanning, att det alltid fattas den förmåga att bedöma de medel,
som skola leda till målet, och isynnerhet är den en ganska dålig
menniskokännare, hvilken dömer hastigt och efter enstaka, i
ögonen fallande iakttagelser. Det är emellertid, som bekant är,
icke blott förmågan, utan äfven viljan att lyfta sig och
underordna sig verkligt framstående män, som fattas demokratien.
Det är ju en känd sak, att afund och demokrati höra
tillsamman, och att demokratiska institutioner måste enligt sakens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
