Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skatte roteras, fastän den enväldige Karl XI sedermera pä många
ställen godtyckligt roterade det lika med krono och skatte. Ännu
förefinnes likväl detta det allmänna frälsets privilegium på åtskilliga
orter, och att det fortfarande såsom lag anses, bevisas genom
förfarandet vid den nya ordinarie och den extra-ordinarie roteringen efter
1825, der 4 frälsehemman indelats mot 2 krono- eller skattehemman.
Dertill kom ytterligare presternas och bergslagernas med fleras frihet,
samt rättigheten för den städerna tillhöriga eller inom strandmilen
belägna jorden, vare sig krono, skatte eller frälse, att i fredstid allenast
rotera hälften så mycket, som annan jord, hvilket naturligtvis var en
stor lindring.
Bland öfriga olägenheter vid .det yngre indelningsverket må äfven
framhållas den skilnadf som förefanns i rusthållames och rotehållarnes
vitkor, då de förre under fredstid fingo på sina nistningsräntor
åtnjuta en vinst, som icke kom de sednare till godo, och hvarigenom
rusthållens värde efterhand jemförelsevis stegrades. Så länge icke
föreningar till ömsesidigt understöd blifvit ingångne, rot- och
rust-hällare sinsimellan, kunde slutligen under långvariga krig ersättnings^
skyldigheten särdeles hårdt och flera gånger drabba dem, som genom
slumpen dertill nödgades, under det de andra gingo fria.
Men den olägenhet, som under tidernas lopp kännbarast skulle
göra sig gällande, var jordens beständigt förändrade värde, allt efter
odlingens och fruktbarhetens olika beskaffenhet, äfvensom tillkomsten
af nyuppodlad mark. Med rusthällen jemkades och förmedlades under
Karl XLs regering och långt derefter. En gång måste de likväl
slutligen fastställas. Men med rotehållen gjordes intet. Utan som de
voro vid knektekontraktens afslutande, sådane förblefvo de sedermera.
Om fullkomlig rättvisa skulle egt rum, borde egentligen en fortlöpande
eller åtminstone periodisk rote- och rusthållsjemkning egt rum.
Klart är, att en inrättning, der det kunde vara så tvifvelaktigt,
huruvida fördelarne öfvervägde olägenheterna, allenast med största
betänksamhet skulle mottagas, särdeles af rotehållame. På många ställen
måste indelningsverket äfven med lock och pock påtvingas allmogen.
Det enda exempel, som förefinnes, att det fasta knektehället verkligen
begärdes och eftersöktes, är i Dalarne och de norrländska provinserna.
Men detta skedde af den ganska naturliga orsaken, att frånvaron af
det adliga frälset, genom hvilket i andra delar af riket så många
befriades, derstädes gjorde de täta utskrifningarne mera tryckande än
annorstädes.
De ojemnheter och orättvisor i krigsbördans fördelning, som
således redan från början förefunnos’ vid det yngre indelningsverket,
ökades under tidernas lopp genom åtskilliga fördelar, som de
bemedlade klasserna visste förskaffa sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
