Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oöfverstigligt hinder. Men i stället utbildade sig grafvårdars
uppförande i kyrkorna till en hög grad af fulländning, och de utfördes med
stigande efterfrågan snart i alla landsändar. De många bibehållna
verken, hvilkas tidpunkt i allmänhet är fullkomligt noggrant känd,
tillhöra visserligen delvis utlandet eller inkallade konstnärer: så
Gustafs och hans gemålers, Johans och Catharina Jagellonicas grafvårdar
i Uppsala, den banérska af Arris Claeson från Harlem 1629 äfven
der-städes, Soops monument i Skara m. fl. Men, som vi ofvan sågo,
utfördes redan på 1570-talet dylika konstverk i landet, och en del
måste således härröra från inhemske mästare. En närmare
undersökning af dem tillhör uppgifterna för kommande forskare.
Vanligtvis har man räknat begynnelsen af vår nyare konst från
Kristinas uppträdande; och onekligt är, äfven om man ej kan till
fullo medgifva denna indelnings berättigande, att konstförhållandena
under hennes inflytande antaga en annan och mer tillfredsställande
gestalt "än under det föregående tidskiftet. De flere orsaker utom
drottningens personliga böjelse, hvilka bidrogo till framkallande af en,
om ock kort, konstblomstring under hennes sista regeringsår,
tillkommer det ej förevarande uppsats att utreda. Imellertid böra vi lägga
märke till åtminstone en punkt i denna blomstring, nämligen
inkallandet af de månge utländske, till en del berömde konstnärerne; ty denna
omständighet medför för forskaren i vår konsthistoria en ny och ofta
ganska svåruppfyld förbindelse. Han skall ifrån och med Kristina
och sedan allt framgent ända intill slutet af adertonde århundradet
sätta sig in i detaljerna af hela den europeiska konsthistorien, följa
spåren af de inflyttande, sedan äfven af de utflyttande konstnärerne,
förlika källornas ofta stridiga uppgifter eller rent af bringa nya
säkrare i dagen samt slutligen noga aktgifva på huru stort och af hvad
art den nyare utländska konstens inflytande på vår egen varit. För
detta ändamål har han ej blott att fortfarande söka upplysningar ur
arkivaliska källor, utan äfven och företrädesvis att genomleta den
utländska speciallitteraturen, särdeles de mångfaldiga konstnärslexika
och biografierna, samt att sätta sig in i den konsthistoriska
vetenskapen i allmänhet. Hvad särskildt drottning Kristinas tid angår,
erbjuda de gamla räkenskaperna ett förträffligt och rikt material af
data, hvilkas sammanställning skall sprida ett oväntadt ljus öfver
konstförhållandena på 1650-talet. Hur osäkra och felaktiga de få notiser
varit, dem man hittills ägt öfver detta märkliga tidskifte, kan bäst
bedömas, då de sammanhållas med de arkivaliska källorna, äfvensom
med utländska arbeten. Det är på denna senare väg det lyckats
närvarande författare att t. ex. fullt noggrant bestämma tiden för David
Becks och Sébastien Bourdons vistelse i Sverige, två män af europeiskt
rykte, hvilkas verksamhet i vårt land, äfven om den ej utöfvat ett så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
