Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1 ex. åtskilliga arter Crustaceer och AnntUater). Det största djup,
från hvilket prof erhölls, var 2,600 famnar och den här upphemtade
massan bestod nästan företrädesvis af hvita och röda foraminiferer,
merendels af ett knappnålshufvuds storlek. Dessutom förtjenar
omnämnas, att vi under kryssningen bland isen, påträffade och insamlade
ej allenast en mängd drifvedstycken utan äfven vid 80° långt från
land glaskulor af det slag, som norrmännen använda som flöten vid
sina Lofoddsfiskerier, ett ytterligare bevis på det redan förut
konstaterade faktum1), att golfströmmen når, ehuru mycket försvagad, ända
hit upp.
Liebde Bay hade aldrig förut varit besökt af någon vetenskaplig
expedition. Dess topografi och geologi voro således alldeles okända.
Ett båtparti, bestående af Malmgren, Nordenskiöld och Nyström med
tre man, qvarlemnades derföre härstädes, medan fartyget gick att
af-hemta de i Kobbe Bay qvarlemnade kamraterna. Båtfärden gynnades
af ett stilla och mildt väder med klar himmel, oaktadt en stark blåst
med snöbyar var rådande utanför, ett förhållande som är ganska
vanligt på Spetsbergen och framför allt säges karakterisera denna vackra
och, enligt fängstmännens enstämmiga utsago, ganska träffande benämnda
fjord. Vi blefvo härigenom i tillfälle att under de fä dagar, som
båtfärden varade, kartlägga densamma och utreda dess något enformiga
geologi. Stränderna upptagas nämligen uteslutande af samma röda,
gröna och mörkblå skifferarter, som i Isfjorden öfverlagras af
Productus-förande bergkalklager, och i Hecla Mount bilda öfversta lagren af den
af oss efter detta berg benämmfa mägtiga schiktserien. Men hittills
hade några försteningar i dessa lager ej blifvit anträffade. Deras
ålder var således något tvifvel underkastad och de förmodligen
devo-niska fisklemningar, vi nu funno härstädes, bildade derföre ett för
utredande af Spetsbergens geologi ganska vigtigt fynd. De underliggande
skifferlagren innehöllo några vextlemningar, förmodligen likväl alltför
otydliga att kunna bestämmas.
Den 2:dre September träffades båtpartiet och det med våra
kamrater från Kobbe Bay återkomna fartyget ett stycke utanför den udde,
som åtskiljer Wijde Bay och Liebde Bay ifrån hvarandra. Efter att
hafva dröjt ytterligare ett par dagar i denna trakt, lyftade Sofia åter
ankar, anlöpte den nu isfria Depötudden i Brandewijne Bay för att
afhemta den 1861 derstädes nedlagda depöten af Pemmikan, en
jera-båt m. m. Derpå begåfvo vi oss norrut för att norr om
Nordostlandet uppnå Giles land. Större delen af den mellan Sju-öarne,
Kap Plåten och Nordkap belägna hafsviken, som 1861 redan i midten
1) Bland fornt funna bevis härfor må här omnämnas, att Torell 1861 vid Schoal>
point träffade en böna af den från Mexikanska viken stammande Entadn gigalobhm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
