Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig genom denna representerad i det stora samhället. Der
sammansmälte oftast bådas intressen. Sålunda blef detta förhållande, som
visserligen höll arbetaren i ett stort beroende, dock tillika ett
förhållande af kärlek, af trygghet och, om ej af individuel sjelfkänsla,
dock af den slags sjelfkänsla, hvaraf elans-mannen är lifvad med
af-seende på sin elan, vasallen med afseende på den högre statsenhet,
hvarunder hans län lyder; och äfven denna känsla är i stånd att
förläna en ej obetydlig moralisk styrka. Helt olika är ställningen för
närvarande efter arbetsklassens frigörelse från det ifrågavarande bandet
— Hvem måste ej, när allt öfverväges, glädja sig öfver denna frigörelse?
Och likväl är onekiigt att den till en början medfört stora
olägenheter. Vi befinna oss ännu i den öfvergångsperiod, då dessa
olägenheter kännas till sin fulla betydelse. Vi se arbetaren, i saknad af
det vare sig ekonomiska eller moraliska stöd, som förut nämnts,
hänvisad endast till sina egna krafter. Vi se honom i en sådan ställning
utan att han, i allmänhet taget, besitter den vare sig sedliga eller
intellektuella styrka som borde förutsättas. 1 stället för ömsesidigt
förtroende mellan arbetsgifvaren och arbetaren har kommit täflan och
misshällighet I det stora samhället förlorar arbetaren sig. Han kan
snart sagdt sägas vara utstött. Det är endast af barmhertighet som
han åtnjuter skydd osh rättvisa. Man måste finna, att ett sådant
isoleringstillstånd icke kan annat än väsentligt verka att beröfva
honom den moraliska styrka och den tillförsigt, som ingen kan utan
fara sakna. Hvad har man såsom följder häraf kunnat vänta annat
än denna kräfta, som fräter de moderna samhällena, pauperismen, och
detta missnöje, alstradt af en falsk ställning, hvars orsaker icke äro
medvetna, och hvilket alltför ofta gör den samhällsklass som borde
vara samhällets grundval, fientligt sinnad både mot andra
samhällsklasser och mot sjelfva samhället? Vi tro ej att ett sådant
missförhållande kan häfvas annat än genom att åt arbetarne inrymma
ett berättigadt deltagande i de allmänna angelägenheterna. Derigenom
skola de finna sig lika eller mera införlifvade med samhället, än förut
med husbondens eller mästarens hus eller med skrået. Jemlikheten skall
göra dem till goda medborgare. Medvetandet att äga någon betydelse
biedvid andra medborgare skall stärka sjelfkänslan, öka den moraliska
kraften. Men denna ökade moraliska kraft och sjelfkänsla skall visa
sig verksam i många andra riktningar än den politiska; den skall
drifva till sökande efter upplysning och ekonomisk sjelfständighet; och
man skall få höra mindre talas om pauperism och
fattigvårdslag-stiftning. Bedraga vi oss häruti? Eller bedrager sig icke den som
vill bygga ekonomiska systemer på annat än moraliska grundvalar? —
Och om äfven det värsta skulle inträffa, om detta spöke, hvilket brukar
frammanas af dem, som frukta demokratien, skulle antaga gestalt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
