Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjöfart liksom särskildt danade britiska folket kunnat begagna sig för
att praktiskt utföra sin mission i historien. Men vi afstå från vidare
reflexioner för att återvända till vår författares verk.
Karl Andree säger: »utbytet af tankar är snabbt, den andliga
verksamheten stegrad. Vi ha elektriska telegrafer och brefposter till alla
jordens tillgängliga länder. Bedan har ett förslag väckts om
inrättandet af en skillingspost öfver hela jorden. Till denna grad har
handeln för oss utvidgat verlden». Och han fortfar: »Denna nya tid
ställer nya fordringar såväl på köpmannen som på hvarje annan
yr-kesidkare. Att följa med denna utveckling och rätta sig derefter är
hvarje bildad verldsmans, och en sådan är köpmannen väl i främsta
rummet, pligt, såvida han vill följa sin fana och icke slafviskt låta
händelserna handleda sig, i stället för att sjelf verksamt ingripa i
desammas gång, något hvilket såväl är hans rättighet som ock hans
skyldighet såsom verksam |och| sjelfmedveten medlem i ett civiliseradt samhälle.»
Vi äro icke alltför stora beundrare af köpmansyrket, men hvad vi
på det högsta påyrka, det är en öfverhufvud taget högre bildning inom
detta stånd. I detta afseende kan ingenting verka så välgörande, som
spridandet af en större geografisk kunskap inom denna samhällsklass
för att lära den känna det fält — verlden — för och på hvilket den
arbetar. »Då jag engång egnat mig åt detta yrke, torde väl den
grundliga bekantskapen med detsamma icke vara för mycket begärdt af dem,
som just särskildt åtagit sig att vara den mensidiga samfärdselns
omedelbaraste befordrare.»
Med synnerlig förkärlek behandlar vår författare hafvet. Icke
blott den rent fysiskt-geografiska sidan af detta element framställes på
ett uttömmande sätt, så att ebb och flod, vågsvallets fortplantning,
hafvets temperatur, kalla och varma hafsströmmar, de periodiska
vin-darne, passader, monsuner m. fl., som äro af så oändlig vigt för de
sjöfarande i vissa regioner — utan äfven, om vi så fä säga, hafvets
statistik underkastas en grundlig afhandling, sammanförd under
följande hufvudrubriker: »Skeppet och sjöfarten», innehållande reflexioner
bland annat om jera- och träfartyg, skilda slag af skepp o. s. v.;
»Sjöfartens faror», der läsaren är i tillfälle att erhålla detaljerade
uppgifter om räddningsanstalter, isbergens drift, fyrbåkar, meteorologisk
telegrafi med mera. Vidare ha vi framför oss kapitlet om »sjöröfvare»
och sjörof — en sorglig men lärorik monografi öfver detta slags
bedrifter, som böljat i den grå forntiden och slutar med den bedröfliga
underafdelningen »Englands system». »Sjukdomame och deras inverkan
på handelns gång»; »Verldshafvet och dess delar»; »Hafsströmmar och
sjövindar» med flera rubriker (i förbigående nämndt, 16 skilda
afdel-ningar allenast om hafvets betydelse); den sista innehåller intressanta
meddelanden om »de stora fiskeriema i Oceanen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
