Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baka haft hos oss, men att äfven andra omständigheter bidragit,
visas bland annat deraf att något spanskt namn förgäfves efterletas
på Danas ofvananforda förteckning, oaktadt spaniorema allt sedan
Amerikas upptäckt drifvit ett bergsbruk vida mer betydande och
mångsidigt än det svenska. Äfven här har sannolikt frihetstidens
oroliga och bullersamma men i mycket misskända statsskick
ut-öfvat ett lifvande och väckande inflytande.
Bland ofvananforda 829 mineralier finnas flere hundrade ytterst
sällsynta och delvis i ett enda exemplar funna species, alla dock
undersökta med samma noggranhet och omsorg, alla på behörigt
sätt namngifna. Mången, som ser mineralogen på detta sätt med
samlarens passionerade intresse omfatta joch under särskilda namn
i sitt system inregistrera ej allenast de i tekniskt hänseende vigtiga
malmerna, den praktfulla ädelstenen eller det allmänt
förekommande mineralet, hvilket just derigenom blir af vigt för läran om
jordskorpans byggnad, utan äfven oansenliga och sällsynta ämnen,
utan någon teknisk betydelse och bildade liksom genom en
tillfällig nyck af naturens danande kraft, torde vara benägen att
mindre högt uppskatta en sådan förnämligast beskrifvande och
namngifvande kunskapsgren, — att anse dess roll mindre
betydande i menniskans andliga och materiella utvecklingshistoria. Att
detta dock icke är berättigadt, finner man lätt, om man betänker
att råmaterialet till alla de ämnen, vi i det dagliga lifvet använda,
direkte eller indirekte genom djurens och vexternas lifsprocess,
hemtas ur den fasta jordskorpan, hvarest de alltid förekomma i
form af mer eller mindre tydligt och fullständigt utbildade
mineralier. En noggrann bekantskap med alla dessa tekniska mineralier
— och deras antal är redan mångfaldiga gånger större än antalet
af samtliga de stenarter, man för ett århundrade sedan kände — är
derföre ett oundgängligt vilkor för den moderna industrien. Man
har för öfrigt redan längesedan insett omöjligheten att uppdraga
någon säker gräns mellan det gagnlösa, om något sådant kan sägas
förekomma i naturen, och det för menniskan nyttiga. Hvad som
i går bortkastades som värdelöst efbersökes i dag med ifver.
Scheele t. ex. lärde oss år 1778 att från den vanliga blyertsen
skilja ett sällsynt, till det yttre blyertslikt mineral från Bispberget
i Dalarne, ur hvilket han framställde en ny metallsyra —
molybden-syra. Ännu 70 år efter Scheeles upptäckt skulle helt säkert ingen
kemist kunnat förutse att det nya i alla fall med ett rastlöst,
oegennyttigt intresse undersökta ämnet någonsin skulle kunna
erhålla ens den obetydligaste tekniska användning. År 1851 lyckades
dock L. Svanberg och H. Struve att ur detta ämne framställa ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
