Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rostade nitnaglarnes hufvnden bort, basttågen sprungo sönder eller
förtärdes; plankorna skilde sig åt, föllotill botten och rätade ut sig.
Det var derföre endast en ruin, som Engelhardt påträffade i Augusti
1863; men lyckligtvis grep han sig genast an med det svåra
re-staurationsarbetet, biträdd af Hr Stephensens skickliga och vana
händer. Vid nyårstiden 1864 såg han det gamla, vördnadsvärda
fartyget ånyo resa sig på sin köl och sträcka ut sina eleganta
former i Flensburgs museum. Det var hög tid; några veckor
derefter, innan restaurationsarbetet var fullt afslutadt, hade tyskarne
öfversvämmat Slesvig och Engelhardt måste öfvergifva sitt verk,
9eende det halffardigt falla i händerna på sitt fäderneslands fiender.
Huru de vårdat detta dyrbara, men ömtåliga minne från Danmarks
forntid, känner jag icke.
Ett ännu hårdare öde har dock drabbat det andra fartyget.
Jag har redan nämnt, att det upptäcktes i slutet af Oktober 1863
i konungens närvaro. Få veckor derefter fördes Fredrik VII:s lik
till konungagrafvarne i Roeskilde domkyrka och Alssundet blef
snart vittne till andra scener än det fredliga arbetet i Nydams
mosse. Engelhardt hann derföre ej egna den vård åt furubåten,
som så väl behöfts. Nu råkade dess spridda delar i tyska händer,
som skuro stycken ur de halftorra plankorna, för att föra med sig
såsom troféer; och den oskattbara fornlemningen var förlorad.
Denna förlust är så mycket mera att beklaga som furubåten
synes hafva genom en interessant omständighet skilt sig från den
nyss beskrifna ekbåten, Den 53 fot långa bottenplankan slutar
nämligen vid hvardera stäfven i en framskjutande spets, som
troligen varit jernbeslagen och bildat en »bagge», hvarmed de
fiendt-liga skeppen lätt kunnat genomborras i vattengången. Denna
inrättning är af särskildt interesse för oss, som sett en liknande
uppfinning öka den fruktansvärda kraften hos vår tids nyaste
krigsfartyg. I öfrigt synes furubåten hafva varit byggd på samma
sätt som ekbåten.
Att dessa fartyg äro samtidiga med de öfriga fornsakema,
visas bland annat deraf att, ehuru det mesta af ekbåtens innehåll
flutit bort, dock i densamma ännu lågo qvar en mängd saker, som
fullkomligt likna dem, hvilka funnos på andra ställen i mossen.
Redan under bronsåldern funnos verkliga fartyg, såsom vi se
af de på bronsknifvar och hällristningame l) ofta förekommande
bildningarne. De synas hafva haft ett slags »bagge» af ungefär
samma slag som den här omtalade. *)
*) Ett stort och några mindre fartyg äro t. ex. afbildade i hällristningen vid Elrensberg
> Östergötland, hvilken bestämdt tillhör bronsåldern (se Ant. Tidskr. for Sverige, 2:424 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
