Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvergående kommunistiskt-socialistiska rörelser, och framfor allt
hade, sedan år 1840, Schweiz utgjort en härd för dessa sednare,
vid hvilka företrädesvis skräddaren Weitling från Magdeburg varit
verksam. Han hade vistats 30 år i Paris och uppträdde nu i sitt
fädernesland såsom apostel för Cabets och Fouriers idéer. Hans
första i detta syfte författade skrift Die Menschheit, wie sie ist
und sein sott (1839), vann blott ringa uppmärksamhet. Han begaf
sig då till Vevey och började år 1841 utgifva tidskriften Hiilferuf
der deutschen Jugend, i demokratiskt-republikansk anda. De rika
angrepos på det häftigaste; den politiska magten borde lemnas åt
proletärerna. I Ziirich predikade Weitling öppet kommunismen
och utgaf (1842) skriften: Garantien der Harmonie und Freiheit.
Befrielsen från alla sociala missförhållanden skall, enligt Weitling,
ernås genom ett samhällstillstånd — benämndt »harmoni» — som
grundlägger en arbetsgemenskap utan stat, kyrka, privategendom,
ståndsåtskilnad, nationalitet eller fädernesland. Alla skola hafva
lika arbetsskyldighet, men äfven lika rätt till alla njutningar.
Vidare sökte han utbreda ett nät af kommunistiska föreningar öfver
hela Schweiz, satte sig i förbindelse med kommunismen i Paris
och företog sig att organisera ett arbetareuppror och utgaf (1843)
skriften Dos Evangelium des armen Sunders, der evangelierna
tolkades i kommunismens anda med uppställande af satsen, att
proletärerna borde genom stöld utjemna förmögenhetsskilnaden
mellan dem och de rike. Då lät stora rådet i Ziirich häkta
Weitling och anställa en undersökning med honom, under Bhmtschlis
ordförandeskap, som hade till följd att han utvisades ur Ziirich,
hvarefter oroligheterna afstannade. Å en annan sida förfäktades
inom litteraturen Proudhons åsigter uti Max Stimers arbete: Der
Eineige und sein Eigenthum, (Leipzig 1845). Bakom 1848 års
rörelser i Tyskland framskymtade den sociala frågan ånyo, om
också det i synnerhet var proletariatet som deltog i dessa, hvilka
uti Ferdinand Lasalle (t 1864) funno en verksam ledare,
Lasalle sökte nämligen öfverflytta arbetarefrågan från det
sociala till det politiska området, i det att han fordrade en allmän
och lika valrätt, hvarigenom arbetareståndet blefve satt i tillfälle
att bevaka sina intressen inom folkrepresentationen och verka
der-hän att staten komme arbetareföreningarne till hjelp. Dessa åter
borde under tiden utsträckas till att omfatta hela arbetareståndet
och göra all privatindustri omöjlig. Detta bispringande från
statens sida borde ske genom att bereda dessa föreningar kapital och
kredit samt ikläda sig borgen för erläggande af räntorna, hvarimot
staten hade att å sin sida genom deltagande i uppgörandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
