Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den bonapartistiska pressen, som röjde en frodig vextlighet, måste
hjelpa till. Mycket verkade äfven pretendentens egna bref och
proklamationer, i hvilka han visste tala om revolutionen, om dess
store son kejsaren, om landets ära och storhet samt om folkets
lycka. Hans språk hade en viss lyftning och pomp i stilen, som
fransmännen svårligen kunde stå imot. Så blef han då president
med 5,434,226 röster, medan Cavaignac blott erhöll 1,448,107,
Ledru Rollin 370,719, Raspail 36,323 och Lamartine 7,910 röster.
Genom detta presidentskap var Frankrikes tärning kastad och
riket öfverantvardadt åt bonapartismen. Med den handtryckning
Louis Napoleon efter sitt utväljande gaf den förvånade Cavaignac
inför nationalförsamlingen, tog han afsked af republiken. Denna
aftynade långsamt under Napoleons presidentskap. Delord visar
huruledes presidenten från första ögonblicket gjorde allt möjligt
för att åter uppgräfva kejsardömet ur Waterloos blodiga grus.
Arméen var snart vunnen, unga generaler framdrogos till vigtiga
poster och de offentliga embetena besattes öfverallt med
presidentens lydiga redskap. »För åtta dagar sedan var medborgaren
Bo-naparte blott en liten svart punkt på en horisont full af glans
och ljus», hade Proudhon sagt, »i förgår en boll af dimma och
dunst, och i dag redan ett moln, som bär blixt och dunder i sitt
sköte.» När soldaterna efter militärrevyen vid Satory ropat »Lefve
kejsarenI», yttrade Thiers i nationalförsamlingen: »Detta rop
påminner oss alltför mycket om de tider, då legionerna tillsatte de
romerska cæsarerna. Man har skapat något i vår republik, som
ej är republikanskt. Det vinner dagligen i gestalt, vilja och kraft,
ehuru det ännu ej har något namn. Men äfven namnet skall
komma. När? Det vet jag icke, och det gör också obetydligt till
saken. Namnet skall komma fram, när omständigheterna tillåta
dek Kejsardömet är färdigt!»
Framför detta färdiga kejsardöme, detta kejsardöme, som
bestöfladt och besporradt ser de dagtingande republikanerna öfver
axlame, låter Delord de män passera revy, som kanske varit i
stånd att förhindra dess återupprättande. Han finner dem alla
vara blott åskådare, filosofer, platoniska politici, mest dock
»hedervärda män». Så skrifver han bland annat:
»Cavaignac, Lamoriciére, Changarnier och deras kamrater
Duvivier, Bedeau, Leflo hade efter Ludvig Filips fall ställt sig
under olika fanor, men alla egde de den ädla stoltheten att blott
vilja tjena Frankrike; de voro otillgängliga för smickrarekonster,
för hvarje slags bestickning, och hafva på slagfältet, i talarestolen,
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
