Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga lusten för kroppsarbete». »Man finner», anmärker härvid vår
franske författare, »att i alla länder argumenterna äro sig
tem-ligen lika.»
De mått och steg, som, enligt hvad förut nämnts, blifvit
vidtagna for de frigifnas undervisning, hafva öfverallt från den hvita
befolkningens sida rönt ett förbittradt motstånd. Skolor hafva
blifvit sköflade, lärare blifvit föremål för förföljelse. Allt detta
på grund af den inrotade fördomen om negrernas underlägsenhet
och ett deraf för desamma alstradt förakt. Det förefaller
imeller-tid som intet bättre medel skulle kunna finnas att bevisa en sådan
sak, än alt gifva fritt spelrum åt filantroperna att, bäst de gitte,
arbeta för ett mål, som ju ändock, i fall teorien om negerracens
absoluta underlägsenhet var så gifven, aldrig borde kunna
uppnås. De skulle snart nog blifva tvungna att afstå från sina
fåfänga bemödanden och erkänna det illusoriska i sina hafda
förhoppningar! Hvilken seger skulle ej detta vara! Men i sjelfva
verket fruktade sydstatsboema ingenting så mycket som att se
sina gamla slafvar förvärfva kunskaper och anseende; och det var
just emedan de sågo dem vara alltför mycket i stånd af bildning
som de så ifrigt motsatte sig deras uppfostran. »Det skall blifva
Eder svårare — yttrade en officer från norden till en plantageägare
— att slåss mot alfabetet, än det har varit att slåss mot Grant
och Sherman.«
De fattige bland den hvita befolkningen hafva visat sig icke
mindre fientliga mot negrerna än de stora jordägarne. De hysa
en oöfvervinnelig motvilja mot de svarta, som snart, mena de, skola
göra ett olidligt intrång i deras arbetsförtjenst; men i stallet att
genom ädel täflan besegra dem, hafva de endast sökt att på alla
upptänkliga sätt motarbeta allt som gjorts till negrernas lyftning.
Imellertid hafva åtskilliga plantageägare protesterat mot de
orättvisor för hvilka den färgade befolkningen i detta fall blifvit offer. Till
och med före. krigets utbrott hade en och annan skola för negrer
upprättats i Charleston. Denna filantropiska stämning vinner med
hvarje dag alltmera grund. Den bildade klassen inser mer och
mer, att den måste sörja för den offentliga undervisningen och
göra denna populär, så vida den icke vill blifva besegrad 1 kampen.
Man söker att sprida uppfostrans förmåner äfven till den fattiga
hvita befolkningen, som, oaktadt allt eget motstånd, skall till slut
skörda lika mycken frukt som negrerna af den reform, som genom
nordens bemödanden blifvit tillvägabragt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
