- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
439

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anföra ett exempel, fanns förut ingen enda insekt från Spetsbergen
beskrifven, och likvisst hafva af de svenska expeditionerna ej
mindre än 64 arter blifvit funna, de flesta varande helt och hållet nya
för vetenskapen. Af ett särskildt intresse är, att de små
sötvattens-sjöarna, som om vintren sannolikt till en stor del bottenfrysa,
befunnits hvimla af lägre djur.

Man antog förr att den nedre gränsen för den, all vegetation
förqväfvande, eviga snön uppe i norden redan vid 78° sänkte sig
ända ned till hafvets yta. Detta har blifvit fullständigt vederlagdt.
Våra Spetsberg8farare funno vid 79° 5’ ännu vegetation på en
höjd af 2000 fot öfver hafvet, och snögränsen antages af dem ligga
på norra Spetsbergen, omkring 800, kanske 1000 fot öfver hafvet.

Om undersökningarna af växt- och djurverlden på land ledt
till vigtiga och i många hänseenden oväntade resultat, så har detta
måhända ännu mera varit fallet med de undersökningar som
anställts i hafvet och på dess botten. Man antog förr att i dessa
trakter nästan inga alger skulle förekomma på hafsbottnen, men
i sjelfva verket finnas der »vidsträckta och praktfulla urskogar af
resliga tångarter, i hvilka tusental af stora och små vattendjur
lustigt kringsvärma.» Äfvenledes antog man förr, att polarhafven
voro ytterst fattiga på fisk, men de svenska expeditionerna hafva
ådagalagt, att vid Spetsbergen och Beeren Eiland finnas ej mindre
än 24 arter, och flere af dem för handen i så betydlig mängd, att
måhända här ett nytt falt för industrien blifvit öppnadt.

Till de aldra vigtigaste resultaten höra de som framgått af
draggningama och af de, genom särskilda apparater för bottenprofs
upphemtande, verkställda djuplodningarna. Redan vid 1861 års
expedition verkställdes undersökningar af lifvet på hafsbottnen på
ett djup af 1400 famnar. Endast tillfälligtvis hade man förut från
sådant* djup erhållit bevis på att ett djurlif der ännu förefanns.
Under 1868 års expedition sträckte man imellertid sina lödningar
ända till det oerhörda djupet af 2650 famnar; det största djup
från hvilket ännu hafsbottnen med dess djurlif någonstädes blifvit
undersökt Äfven här fann man djurlifvet rikligt, hvaraf bevisas
att lifvet, i motsats till hvad man för ej så längesedan antog,
utbreder sig öfverallt öfver hafsbottnen äfven till de största djupen
och detta utan någon minskning i polarhafven. Väldiga massor af
sjödjur hafva af samtliga expeditionerna blifvit hemsända och bilda
nu i vårt riksmuseum den vackraste arktiska samling som finnes
på jorden och det mest rika material för fortsatt forskning.

De geologiska undersökningarna hafva låtit stenarna förtälja
underbara sagor om de nordliga nejdernas märkvärdiga öden under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free