Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ej förstår, är lätt att inse. Skolläraren nödgar barnen att
lära sig uppramsa bibelcitater m. m. på tyska, men när så presten
spörjer dem om samma sak i andra ordalag eller på deras eget
polska tungomål, så befinnas de ej förstå det minsta af det tyska
svar, de nyss förut korrekt uppläst. Vill presten af intresse för
religionsundervisningen hämma sådant ofog, så tager öfverheten
den tyske skollärarens parti och belönar honom för dessa andliga
menniskomord. Rikliga materialier till kännedom om det
utrotningskrig, Preussen för mot sina polske undersåter, finnas att
tillgå: här äro endast några spridda drag ur denna upprörande
historia i korthet antydda.
Den von Bismarck’ska regimen har naturligtvis långt ifrån
mildrat detta våldsamma förtyskningsarbete. Det kan förtjena
anmärkas att jem- och blodpolitiken äfven funnit sig böra liksom
påtrycka detsamma ett nytt, statsrättsligt insegel. Ar 1848 var
det visserligen fråga om, att provinserna Posen, åtminstone dess
tyska delar, och Preussen skulle upptagas i tyska förbundet, men
åtgärden blef ej formligen fullbordad, och år 1851 förklarade
för-bundsförsamlingen att dessa provinser ej vore att betrakta såsom
hörande till förbundsområdet. Derimot har såväl Posen, som
Preussen, införlifvats i det nya nordtyska förbundet. Vid debatten
i nordtyska riksdagen den 18 Mars 1867 om författningsförslagets
§ 1 — som angifver förbundsområdet — protesterade en
representant för Posen, riddargodsegaren Kantak, mot införlifvandet af
denna provins i det nya förbundet, men afvisades af hr von
Bis-marck med ett öfvermodigt svar: ombuden för Posen vore valda,
för att deltaga i det nordtyska förbundets konstituerande, men ej
för att protestera, och dervid blef det, liksom äfven Krygers protest
mot Nordslesvigs upptagande i förbundet lika hånfullt bemöttes. Hr
von Bismarck förklarade vid detta tillfälle hvarje tanke på Polens
återställande för ett fantasteri. Det gifves ock starka indicier, af
hvilka man kan sluta, att han umgås med en plan att
verksammare, än man hittills förmått, förebygga denna för det
moskovitiska Ryssland och för det Bismarck’ska Preussen lika betänkliga
fara. Det är, kort sagdt, en plan till Polens fjerde delning, som
antagligen redan länge har sysselsatt honom. Må vi till en
början erinra oss Preussens hållning under den sista polska
resningen.
Den 8 Februari 1863 slöt Preussen en hemlig konvention med
Ryssland, hvarigenom det utlofvade sitt biträde till kufvande af
upproret i ryska Polen. Till förekommande af oroligheter bland
Preussens polska befolkning var denna åtgärd alls icke nödig: in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
