Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi tilläto oss redan i vår föregående uppsats yttra några
tvifvel om dessa förhoppningars realiserande. Sedan dess, under
senaste veckan af November och förra hälften af December
månad, har den tyska riksdagen varit tillsammans. Det stora
Öfver-flöd på materiel, som sjelfva krigshändelserna lemnat åt
tidningarna, har troligen gjort, att någon närmare och fortgående
redogörelse för riksdagsförhandlingarna icke, så vidt vi kunnat märka,
förekommit i någon svensk tidning. En sådan förtjenar dock i hög
grad att framläggas äfven för den svenska allmänheten, och vi
lemna derföre här nedan ett utdrag af åtskilliga talares
framställningar vid dessa förhandlingar, hvilka äro af högt intresse, emedan
de visa att äfven inom Tyskland sjelft icke saknas personer som
äro vakna för faran af den militärdespotism, hvartill den nybildade
organisationen syftar. Det är sant att dessa ledamöter af
oppositionen, om vi så få kalla dem, till antalet utgöra en ringa
minoritet, i förhållande till det hela, men detsamma har äfven varit
händelsen vid flera andra tillfällen, der ett fåtal inom den
lagliga representationen talat för folkets rättigheter imot maktens
godtycke. Så var det i la chambre introuvable i Frankrike under
Villéles ministere och likaså 1848 under Ludvig Filips sista
regeringsår, för att icke tala om det allmänt bekanta faktum, att
oppositionen inom den senaste lagstiftande församlingen i Paris
en lång tid utgjordes af endast fem personer. Ett ökadt intresse
erhålla dessa debatter deraf, att trenne af riksdagens mera
framstående ledamöter, nämligen deputerandena BebeL, Liebknecht och
Hessner sedermera blifvit, förmodligen för sina yttranden derstädes,
Jiåktade och anklagade for högförräderi, ett värderikt bidrag till
bevisen på huru representationens okränkbarhet vårdas i Preussen.
Referatet enligt riksdagsprotokollen följer här nedan,
huf-vudsakligen enligt redogörelserna i Berliner privUegirte (den så
kallade Vossische) Zeitung:
Den 4 December:
Deputeraden doktor Qötz: Med glädje skulle jag rösta för
kreditens beviljande, om jag vågade förutsätta, att segern skulle
tillföra oss, jemte fredens välsignelse, äfven ett tillfälle att
uppbygga friheten (zum Aufbau der Freiheit), och att afskaffa den
fruktansvärda tyngden af den stående hären. Men trontalet lofvar oss
icke fred, utan ett fortfarande krig; såsom mål för det närvarande
kriget framställer det blott utsigten af en ny gräns för Tyskland och
annexion af nya stammar. Mine herrar, jag kan försäkra er, att jag
är lifvad af samma fosterländska känsla som ni; men med mitt äkta
tyska sinnelag blir det mig alltför tungt (»blutsauer») att bevilja de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
