Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frän alla de trakter som icke äro alltför långt aflägsna, eller
med andra ord, oaktadt de nästan monopolisera transportrörelsen,
likväl hittills i så många fall icke lemnat en behållen inkomst som
ens motsvarar full ränta på det nedlagda kapitalet?
Erfarenheten om detta förhållande har redan längesedan i
England vändt tankarna derpå, huruvida icke något grundfel kunde
ligga i hushållningen med denna industri. Härifrån har man vidare
kommit till och blifvit ense om tvenne andra meningar eller rättare
sanningar. Den ena är, att om jernvägar icke kunna byggas utan
sådant understöd af staten, som fordrar påläggande af ökade skatter
på folket, så måste ett fortsatt byggande af sådana vägar förr eller
senare och snart nog upphöra; och det förtjenar härvid alltid att hållas
i minnet, att de svenska stambanorna, oaktadt trafiken derå
småningom ökat sig, ännu i denna stund gå med en förlust som staten
måste ersätta, och som i medeltal fortärt hela den allmänna
be-villningen, eller med andra ord, att om ej det årliga tillskottet
till jernvägama erfordrats, så hade landet icke behöft betala någon
direkt bevillning under de sista tio åren (i medeltal räknadt).
Den andra meningen eller sanningen är, att det
kommunikationsmedel som jernvägama lemna är ett så vigtigt vilkor för
odlingens framåtskridande och de naturliga hjelpkälloraas
tillgodogörande i hvarje land, att det står nära nog framför alla andra
vilkor för materiel förkofran. Sammanhållandet af dessa båda
sanningar bredvid hvarandra leder vidare naturligt till den frågan,
om det icke är möjligt att annat än undantagsvis drifva rörelsen
så, att jernvägama verkligen löna sig och blifva ett föremål för
kapitalbildning i stället att gifva förluster, eller ungefär samma
fråga som var utgångspunkten för den förra uppsatsen i Framtiden.
Detta problem har på de sista åren blifvit föremål för allt
flere studier bland jemvägsingeniörer i andra länder och
forskningarna deröfver hafva ledt till högst märkliga resultat. Vi
meddelade i den förra artikeln ett i detta hänseende märkligt
protokoll öfver de försök som blifvit gjorda för att visa hvad som
kunde framföras å en särdeles billig bana af 2 fots spårvidd (den
så kallade Festiniogbanan i Wales). Vi tro nu, att det skall
intressera läsaren att taga kännedom af några andra upplysningar i
samma riktning, afgifna af framstående utländske ingeniörer, och som
icke böra förblifva okända här under den period, då den svenska
riksdagen är i färd med att besluta om vilkoren för de understöd,
tillämnade enskilda jemvägsbolag begära af staten.
Den ena af dessa handlingar är ett utlåtande af den engelske
ingeniören Fairlie, infördt i engelska tidskriften The Engineering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
