Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-lonierna. Förenta Staterna räknade (1865) 2,270 ångfartyg samt år 1868 icke mycket mera. I Frankrike egde-]{+tören Montorsoli framkastade tanken att återkalla+} det [-egendomliga faktum rum, att medan örlogsmarinen (1867, enl. Monit. univers, f. d. 17 Febr. s. år) hade 340 ångare, handelsflottan icke svingat sig upp-] till
mer an 345 (1864). Att [-den franska örlogsmagten är en tillfällig skapelse, utan rotfäste i folkets egendomliga anlag, framgår häraf ganska tydligt. Medelhafs8taternas, Österrike, Spanien och Italien, ånghandels-flottor uppgingo tillsammans (1866)-]
{+konsten numera skulle återgå+} till
288 fartyg, hvaraf dock
ett
stort
antal bör frånräknas för
Cadiz, Donau och
andra lokala linier. År 1868 var förhållandet icke högre, enligt statistikern Httbner till {+Michael Angelo. På hans bedrifvande+}
och
med lägre. — Den skandinaviska norden med Finland räknade (1866) inalles 530 ångare och år 1868 : 565, som [-fördelades sålunda: Sverige 310; Norge 125, Danmark 82 och Finland 48. De flesta voro dock små-]
{+målare, till ett samfund, åt hvilket storhertigen skänkte kyrkan
degli Scali jemte della Nunziatas kapitelsal. Dermed följde åt-
skilliga stiftsrättigheter+} och
förmedlade blott trafiken inom eget land.
Hvad nu segelfartyg beträffar, så torde för de
folk, som tillsvidare ännu [-förnämligast äro hänvisade till detta fortskaffningsmedel, kanalen vid Suez-] icke
åstadkomma någon väsentlig förändring af deras skeppsfart på Indien. En fullkomning af skeppskonstruktionen torde dock i alla fall genom den
stegrade konkurrensen mellan segel och ånga befordras, äfvensoin i allmänhet flera större skepp komma att byggas, ty det [-ligger för öppen dag,-] att
framdeles blott
de billigare frakterna skola använda seglet; segelskeppen måste derföre kunna lasta mycket. Bland de länder, som i
detta afseende komma i
fråga, stå onekligen de
skandinaviska i
främsta rummet. MedeUiafsländerna ha naturligtvis samma uppgift, men icke samma utsigter. Medan nämligen de
nordiska folken per segel fortgå på den förra stråten .öfver Kap, kommer all
direkt förbindelse mellan Medelhafvet och Indien, äfven varuutbytet, att
öfvertagas af ångan, hvarigenom segelskeppsfarten fär föga eggelse att fullkomna sig. För ångan åter stå de [-kapitalrika länderna Frankrike och Österrike-] i [-främsta ledet, medan isynnerhet Grekland-]
{+stället blifvit en särskild klass med sitt lefnadsyrke och sin rang,
under furstemaktens hägn. Men tanken att omfatta konsten som ett
statsintresse är dock på det hela taget alldeles främmande+} för {+insti-
tutionen. Hon är+} en
längre tid kommer att stå efter, hvarimot italienarne allaredan öppnat en
ångbåtslinie Brindisi—Alexandria.
För lättare öfversigts skull meddela vi följande sammanställning af
den gamla och {+dessförutom blott en liten, knappast märkbar
handräckning, som vitnar om+} den
nya vägen till Indien pr ånga.
Via Kap.
Dagar.
Plymouth till Kap.................. 34
Kap till Natal..................... 5(?)
Natal till Mauritius............... 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
