Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Utskrifhingen efter gärdtal, som 1642 gaf 5,000 man, lemnade under Karl XL*8 krig allenast 1 till 2,000 man.
I samma mån utskrifningarne sålunda blefvo mindre gifvande, måste de naturligtvis ske oftare-]{+het,+} och
blifva mera tryckande. Krono-och skattebönderna utarmades genom de ständigt återkommande dyrbara rustningarne. Och knektar kunde allenast anskaffas genom lega, hvilken uppdrefs till en oerhörd höjd.
Slutligen blef tjensten vid infanteriet så förhatlig, att
knekt blott med största möda kunde anskaffas. I samma mån öfvergingo allt flera jordbrukare till rusthållet, som befanns vida mindre tryckande. Rust-hållsiytteriet i {+deras blickar;+} de
gamla svenska provinserna, som 1617 allenast uppgick till 3,000 man, räknade vid slutet af trettioåriga kriget 10,000 man. Vid slutet af
Karl X:s krig var det inhemska fotfolket, oaktadt täta tvångsutskrifningar, 33 prooent svagare än
vid deras början, då derimot det frivilligt uppsatta rusthållsrytteriet var 50 procent starkare. Samma företeelse yppade sig under Karl XI:s krig. Fotfolket blef allt svårare att rekrytera, under det hos befolkningen visade sig allt större benägenhet att rusta, hvilket dock {+i hvarje hjerta.
Och sig med sippor svenska våren klär.
Här lyser solen klar och gör+} ej
var någon ringa börda.
VI.
Såsom en af
Karl XLs förnämsta förtjenster kan anses den jem-nare fördelning af
skattebördan, som genom reduktionen åvägabragtes. Man beräknar att i
Sverige och Finland — der tillsammans 65,000 hemman vid trettioåriga krigets tider lära funnits —
30,000 kronohemman och
skatteräntor blifvit till statsverket återlemnade, samt i
hela riket 40,000. Man torde kunna antaga, att härigenom ungefärligen samma förhållande inträdde mellan frälse samt krono och skatte, som för närvarande är rådande, d. v. s. att det
förra omfattade omkring J af [-hemmanens antal och det sednare §.
Denna jemnare fördelning kom-]
{+hans lyra, liksom+} i
främsta rummet de
utskrifnings-skyldige jordegare till godo, hvilka skulle rekrytera det inhemska infanteriet Ty det
blef naturligtvis en stor skilnad att
underhålla samma styrka med två tredjedelar af samtlige hemman, än såsom förut med en femtedel deraf.
Det yngre indelningsverket utgjorde för
öfrigt mera en
reglering af
det äldre, än en i och för sig ny inrättning.
Roteringsinrättningen, som trädde i
stället
för [-utskrifningarne, kan’ i sjelfva verket anses såsom,-] en {+stund ordet åt domprosten Strömberg.
»Det låg,» säger denne+} i
mån af behof fortgående ut-skrifning efter gårdetal, fastän den fästes vid
vissa gårdar och jordlotter (vanligtvis 1A eller 2 hemman),
i
stället för att förut hafva utgått af dem,
som
for tiUfället blifvit sammansatte till en rote (10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
