Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-stridiga elmenter i Mon lif. Författaren till denna uppsats ansluter sig till de förstnämnde. I alla händelser måste man, med åberopande af Mori-]{+rikare vilkor+} och [-Erasmi trovärdiga vittnesbörd, fasthålla att han aldrig vant hvad t ex. Burnet velat göra honom- till, nämligen-] en
fanatisk protestant-förfölj are. Troligt är väl ock, att Moms ej i aUt hade fullt allvar med Utopia eller hyste alla der framkastade meningar, utan att det hela var en snillrik lek, genomskimrad af de djupaste tankar.
Thomas Moms var, såsom [-vi nämnt, allvarlig katolik och tillgifven påfvens sak1). Han hade manligt motsatt sig Henrik VHI, då denne var i begrepp att skilja-]
{+en statens pligt mot+} sig
från Ferdinand och
Isabellas dotter, för {+det
arbete, som här är+} att
äkta Anna Boleyn. Han ville ej i dess helhet svära successionseden, egentligen med
afseende på dess s. k. præambel, der konungens förra giftermål förklarades ogiltigt, samt undandrog sig äfven supremats-edens afgifvande, allt lifvad af
samvetsbetänkligheter. Efter tusen förföljelser, tmgningar och [-frestelser fängslades-] han {+beviljar
årligen betydande summor till de gamla minnesmärkenas tillvara-
tagande+} och
insattes i Towern. Åt hertigen af
Norfolk, som
föreställde honom, att {+äfven härför skall af folkets representanter
i lika rikt mått varda sörjdt. Ty man kan icke neka att, så
angeläget+} det
vore farligt att
strida med furstar, emedan deras vrede bringar döden, svarade Moms lugnt: »Är det
så, mylord? Då är
hela skilnaden mellan mig och
Er den, att
jag skall dö i dag, ni i morgon.» Den ädle mannen, den rättrådige domaren, den lärde tänkaren föll omsider ett offer för Henriks ovilja. Han halshöggs år 1535. Men tyrannen har ej dödat hans minne. Det lefver,
och
med det bilden af en
man med skarpt förstånd och
stort hjerta, en bild, ädelt skön, sådan som
den Holbein en gång målade af [-honom sjelf.
Munken Campandla föddes i Stilo i Calabrien år 15682). Han inträdde tidigt i Dominikanerorden. Men den unges lågande inbillning kunde ej finna sig i de traditionela lärorna; han föll-]
{+intresse for forntidens och häfdernas älskare, utan af praktiskt
gagn för det allmännas väl måtte blifva+} i
ett tvifvel, som
då utsträckte sig till allt, jemväl till {+mängden af kunskapssökande.
Framför allt måste detta gälla kunskapsarter, hvilka såsom
statistiken röra statens väsende eller hans verksamhet, och det
gäller i långt högre grad i våra dagar än tillförene. Författaren
anmärker, huruledes+} de
historiska fakta, så att han sjelf erkänner sig hafva
tviflat, huruvida det
någonsin i
verlden funnits någon
Karl den store. »Då lärarne ej kunde besvara mina inkast och bevis», säger han, »beslöt jag att
sjelf genomgå alla böcker af
Plato, Plinius, Galenus, Stoikerne och Demokrits anhängare, men särskildt Telesii, och sedan jemföra dem med naturens ur-codex, för att efter
det autografiska originalet tillse hvad sannt och [-falskt som funnes-] i
kopiorna.» Campanella blef nu afgjord motståndare till Aristoteles, hvilken då ännu var norm; redan som ung slungade han djerft handsken mot de herrskande åsigtema. Men snart kastar han sig äfven
1) Detta senare dock med mycken moderation.
3) Se, utom Thonigsen, äfven Cyprimm: Vita Th. Campanellre, hvarifrÅn Thonissen synes hafva hemtat sin
framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
