Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riks-Rådet Matthias Björnklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullföljde han sin resa till Münster. Den befallning,
honom der var gifven, hade nu från Sekreterare
vid Legationen upphöjt honom till medlem deraf;
ty utom de egentelige fullmäktige, genom hvilka
Sverige, såsom en Protestantisk makt, underhandlade
i Osnabrück, skulle dess President i Münster
bevaka de rådslut, som der af de Katholska
makterna togos.
Några månader efter hans ditkomst var freden
sluten. Om Sveriges vinning deraf bort och
kunnat vara mer betydlig, åtminstone, genom ett
bättre sammanhang emellan de provinser det vann,
säkrare tryggad, så kan det likväl ännu, sedan
de alla gått förlorade, med tillfredsställelse blicka
tillbaka icke endast på sina vapenbragder, utan
på de stora och ädla grundsatser, med hvilka det,
midt i sina segrar, framträdde för att stifta för
Europa en fred, som tryggade henne vid det
företräde, hon, genom sin frihet och upplysning,
tillegnar sig för de öfriga verldens delar.
Framtiden skall afgöra, vid hvilkendera congressen, den
i Osnabrück eller deri i Wien, en mera Europeisk
anda varit rådande. Det vissa är, att Sveriges
första villkor för den Westfaliska freden, innan
det nämde ett ord om sina egna rättigheter, voro
en jemlik frihet för den Protestantiska kyrkan
i bredd med den Romerska, återställelsen af det
då icke ännu föråldrade, utan endast våldförda
Tyska riket, och i sammanhang dermed hela
Europas jemvigt och lugn. Sådan var den föreskrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
