Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Gabr. De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Huru en Man, som så yttrade sig i Rådet, kunnat
bekyllas att för Frankrikes fördel uppoffra
Fäderneslandets väl, vore oförklarligt, om man ej
kände parti-aggets blinda öfverdrift. Sannolikt var
det emot denna beskyllning, som den skådepenning
öfver honom blef slagen, der man ser under
norra stjernhimrnelen en cornpass, som visar åt
nordstjernan, med ornskrift: Enda hjernan (unum
tantum sidus) Var det ock han sjelf, som derigenom
gaf tillkänna, att stjernan öfver Norden, eller
Fäderneslandet, allena bestämde hans tankesätt och
handlingar: så kunde all hans fåfänga ej hafva bragt
honom att yttra ett sådant ord, och det icke i ett
flygtigt ögonblick, utan i ett till efterverlden
gående minnesmärke, om han ej varit medvetande af sin
rättsinnighet och fosterlandskänsla. Dessa behöfva
icke bestridas, ej heller hans verkliga kunskap och
fyndighet, för att neka honom ett rum ibland stora
statsministrar.
Det var först, sedan Carl XI sjelf tillträdt
regeringen , som De la Gardie gjorde sig skyldig till
det råd, för hvilket han blifvit så hårdt anklagad och
straffad, då han tillstyrkte förbundet med Frankrike,
hvaraf uppkom det olyckliga kriget med Churförsten af
Brandenburg. Största olyckan låg väl i sättet, hvarpå
kriget fördes; och för det rådde icke Riks-Cansleren,
utan Fältherrn och de, som under honom förde befälet.
Endast för härtåget i Vestergöthland, under kriget
med Danmark, kan De la Gardie ställas
Franzéns Minnesteckningar > 2,
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
