Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Rudbeckius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Icke sällan hör man de samma, som sätta religionens
förnämsta, om ej enda, värde och vigt i det bistånd,
hon ger åt samhällsmakten, likväl yrka, att hon
skall anses och behandlas såsom en blott enskilt
angelägenhet. Men när alla de heliga band, genom
hvilka regeringen försäkrar sig om äktenskapets
helgd, om barnens christeliga uppfostran, om tjenares
gudsfruktan och seder, om vittnens sannfärdighet
äro dragna undan dess tillsyn och kunna utan hinder
af dess myndighet upplösas och förfalla: hvad stöd
har den väl då af alla de särskilta, hvarandra
förkättrande sekterna inom dess område? När staten
sjelf har ingen religion, när han förklarar sig ej
bunden af någon tro på Gud, huru kan han fordra den af
sina medlemmar? Huru kan ens någon undersåtlig eller
medborgerlig ed komma i fråga? Ännu mindre kan väl
vigsel eller barndop eller nattvardsgång eller någon
annan af de förbindelser, som utmärka en christlig
församling, åläggas någon medborgare af en öfverhet,
som icke sjelf är christen?
Betraktas frågan ur en högre synpunkt, med hänseende
till religionen sjelf, såsom ett medel att upplyfta
menniskan öfver det jordiska samhället till en
öfversinlig verld, der hon har sitt rätta mål;
så kan väl ingen christen behöfva frukta, att den
rätta Evangeliska kyrkan, om hon än skulle förlora
den verldsliga maktens beskydd, ginge alldeles öfver
ända. Hon är ställd, säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
