Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gust. Philip Creutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
värdiga att henne meddelas. Äfven till stilen med de
Fransyska mönstren jemförliga, väckte de en allmän
förundran öfver ett så eldigt och bildadt snille från
le Nord: under hvilket namn de förstodo någonting som
närmast liknar Lappmarken. Ännu, då han tiil Paris
var återkommen, talte han ofta om Spanien och alltid
med förtjusning: hvarvid det roade Marmontel att
se (såsom han med Fransysk finhet uttrycker sig),
"huru hans inbillning förskönade hans minne." På
den ironiska frågan: hvarför ett så lyckligt land ej
lockade menniskor att ditflytta hoptals ifrån andra
länder, svarade CREUTZ, liksom han ej märkt udden
deri: "Menniskorna äro växter, som taga rot der de
födas *)".
Det var som poet han talade, intagen af det
Romantiska så hos folket som i naturen. Huru litet
likväl Spaniorerne sjelfva vid den tiden funno sig
lyckliga, bevisar det allmänna missnöjet med den
utländing, som i Konungens namn styrde riket. Det
dåraktiga rådet, att förbjuda det urgamla bruket af
den Spanska manteln och den runda breda hatten, jemte
stegringen af brödpriset, som tillskrefs en egennyttig
tillställning af Sqvillaci, föranledde ett uppror,
som tvang Konungen att fly ur sitt palats, och ej
annorlunda kunde stillas, än att han afskedade den
för sitt högmod så väl som sin girighet förhatlige
Ministern. I
*) Se inledningen till Les Solitaires de Mur
de, par Marmontel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>