- Project Runeberg -  Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar, lärde, konstnärer och skalder /
III:544

(1848-1860) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurentius Petri Nericius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

544

person anginge, så skulle den medföra en dryg
omkostnad för riket. Efter ett enskilt möte i Enköping
emellan Erkebiskopen och ett par andra Biskopar
till öfverläggning i denna grannlaga sak, och sedan
Konungen erhållit flera afstyrkande be-tänkanden,
befallde han, att till dess slutliga afgörande en
offentlig sammankomst icke blott af Biskoparna, utan
af andra de förnämste ibland presterskapet skulle
kallas i Wadstena, der Konungen sjelf uppehöll sig,
otålig att förnimma utslaget. Jemte närheten af hans
egen höga person, skulle Prinsarne Eriks och Johans
öfvervaro ibland det församlade presterskapet göra
ett vördnadsbjudande intryck af den konungsliga
makten. Målet föredrogs icke af Erkebiskopen, utan
af Riks-Rådet Norman, i kraft af det honom gifna
öfverinseendet i det som kyrkan angick. I ett långt
tal på Tyska språket föreställde han, "att ett sådant
giftermål, som det i fråga varande, icke vore i den
Heliga Skrift förbjudet, att den åt Judarna gifna
föreskriften angående förbudna leder *) angick dem
allena, att sådana äktenskap ofta blifvit tillåtna
och att samvetet i slika mål ej borde besväras." Om de
grunder, på hvilka Erkebiskopen stödde sitt gensvar,

*) 3 Mos. bok 18 kap. Norman hade kunnat tillägga, att
i denna föreskrift den i fråga varande slägtleden icke
är nämnd, hvilket Olaus Petri hade anmärkt i en långt
förut författad skrift om Sakramenten. Se Skrifter
och Handlingar till upplysning i Svenska Kyrko- och
Reformations Historien. Del. 2 s. 143. Äfven hade han
kunnat åberopa lagen om Levi-ratet, enligt hvilken,
när en man dog utan att lemna barn efter sig, hans
i ålder närmaste broder skulle äkta hans hustru för
att uppväcka hans säd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fransmin/c0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free