Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 BEKANTSKAP MED P. J. BÖKLIN.
Det var dock icke i den vanliga skollogiken, som Böklin
ville införa sin vetgiriga lärjunge. »Logiken gör icke tänka-
rem, sade han, »utan tänkaren gör sig sin logik.» Däremot
föreslog han, att de skulle inbjuda själfva Plato till »tredje
man och ledare» vid deras logiska dialog. Af Plato skulle
de nämligen lära sig att »redigt urskilja för att redigt inse
och sammanhålla de verkliga momenten i förekommande
frågors innehålb, så att de »inbördes upplysa och under-
stödja hvarandra. »Ty detta, tillägger Böklin, »är den
platonska logiken eller, som konst betraktad, dialektiken .. .,
som är och väl alltid skall förblifva lika oumbärlig för
den bildade konstnären ... som för vetenskapen och stats-
härliga sanningar, som sedermera uppgått för det kristna
medvetandet . . ., redan i hans skola voro i gryende, be-
bådande den stora mänsklighetens förvandling, som trenne
århundraden därefter skulle inträffa».
Till Plato! Till Plato!» jublade Fredrika, lycklig öfver
denna plan. »Hon var», skrifver Böklin, »redan förut in-
tagen af en liflig sympati för detta namn, liksom alla and-
ligare sinnen, som gjort någon bekantskap med den divina-
toriske tänkaren. Doclo, tillägger han, »föreställde vi oss
väl icke, att vi i Platos läror endast skulle finna den sköna,
halft orientaliska, halft grekiska gryningen till det kristna
medvetandets dager.»
Härefter sutto lärare och lärjunge tillsammans vid
Platos fötter. - Till läsning valdes de af hans dialoger, som
ansågos bäst motsvara det dubbla ändamålet med studierna,
dels genom sitt lärorikare innehåll, dels genom den dialek-
tiska konstens skönhet och kraft. Så läste de i dansk
öfversättning Protagoras, Alcibiades och Gästabudet samt
i Schleiermachers öfversättning Faidros, Faidon och Par-
menides. »Därefter skulle», säger Böklin, >»Republiken blifva
underlaget för våra tankeöfningar. Men läsningen, som
måste åtföljas af ständiga reflexioner och förklaringar, gick
tämligen långsamt, tiden blef oss otillräcklig, och dessa stu-
dier afbrötos genom m:ll Bremers afresa på våren 1832.>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
