Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 VÄNSKAP MED GREFVINNAN WRANGEL.
gångar under hvalf af bok och ek, vidt omkring åt norr
och väster.
Dessa hvalf hade ofta under de flydda åren väckts ur
sin -.drömmande stillhet af muntra lustvandrande grupper
och lysande fester. De omgärdade nu med en vall af
tystnad och fred detta Ovesholm, dit dess förr så lefnads-
glada härskarinna kom för att dö.
Det föll af sig själft, att Fredrika Bremer var henne
och grefvinnan Sommerhielm följaktig hit ut. Den sjuka
behöfde nu som bäst trösten af sin hängifna väninnas när-
het, och det kunde ej falla denna in att draga sig undan
från en sådan post. Hon lämnade syskonens hem och
umgänget med Böklin för att helt ägna sig åt den döende.
Till en början stängd från muntligt meddelande med
sin vän och lärare, fortsätter Fredrika emellertid med så
mycket större ifver det skriftliga. Ej heller vill hon all-
deles afstå från sina studier. Från Baaders kristliga mysti-
cism har hon nu kommit öfver till den af honom så högt
beundrade S:t Martins, som hon betraktar »med vördnad
och förtjusning såsom en rik källa till lif och glädje». I
honom fördjupar hon sig nu på Ovesholm — en läsning,
som säkerligen ej minskade det öfverspända i hennes sin-
nesstämning vid denna tid.
En af de första dagarna efter utflyttningen, den 14
juni, afsänder Fredrika redan ett bref.
»Kringsusad af bokskogen, med S:t Martin uppslagen
bredvid mig, skrifver jag dig till.. Blott några ord i dag,
ty jag har blifvit hindrad från all egen sysselsättning, sen
jag kom hit, och nu är det afton, och posten skall ex-
pedieras.
Jag kan ej beskrifva, hur barnaglad, lycksalig och tack-
Sägelsefull grefvinnan Wrangel var hela dagen i går. En
fånge, befriad ur ett långvarigt fängelse, kan ej med dju-
pare rörelse hälsa våren och dess härlighet, känna lifvet
mera lätt, se framtiden mera ljus. Det var ett oafbrutet
spel af tårar och leenden, stilla njutning och kärleksfulla
utrop... Men dagen efter vår ankomst var allt förändradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
