Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 FILANTROPISKA OCH SOCIALA INTRESSEN.
och i sin glädje öfver en af dem till och med skrifvit och
tackat honom. Det intresserade henne därför i hög grad
att, då han hösten 1844 med sin unga fru gästade Stockholm,
göra deras bekantskap. »Jag tyckte om tonom», skrifver hon
till Fahlerantz den 6 oktober, »för det enkla, fullkomligt
högmodsfria väsendet, det förnimmande och meddelande
lynnet, det färdiga, rediga yttrandet, det ädelt-bittra uttrycket,
som trifdes jämte det goda och glädtigt frimodiga i hans
anlete . .. Jag tyckte om henne mycket för den så allvar-
liga och dock så barnsligt glada anden, för kärleken till
mannen, som gjorde, att hon så gärna, så »rzet talade om
honom ...Det förefaller mig, att jag skulle lära lika så
så mycket af henne som af honom. I kärlekens myste-
rier ligga dock Guds djupaste uppenbarelser.»
En dragning åt pietism tyckte sig dock Fredrika märka
hos dem båda. För Fahlcrantz nämner hon blott i förbi-
gående, att hon ej kunde »hålla med» Tholuck i allt. I
ett kort förut skrifvet bref till Böklin söker hon däremot
göra sig reda för skiljaktigheten i deras uppfattning.
»Både han och hans hustru undrade på, att här i Sve- ’
rige ingen afskillnad tycktes vara emellan de stilla, mer
gudliga och de mer världsligt sinnade människorna. Båda
syntes mig luta till en mot stora världen och dess nöjen
alltför sträng sinnesstämning», skrifver hon. Och med ett
försök att från denna mera oväsentliga olikhet framtränga
till den bakom liggande väsentliga stannar hon vid Tho-
lucks förklaring, att viljeriktningen, ej tänkandet, är det
för lifsåskådningen afgörande. >»En af de satser han dref
var, att ’die Gesinnung” hos en tänkare bestämde arten af
hans filosofi. Det fanns ingen nödvändig logik, så näm-
ligen att den ej böjde sig efter die Gesinnung ...>
Härpå svarar Böklin: »Om Tholuck, hvars: rika, sköna
verksamhet jag länge följt och njutit af, har jag dock all-
tid fruktat något sådant. Han var alltid stor och rik i
andakt men svag i logiken. Hans verksamhet fattades
alltid ett ordnande centrum: med all sin litterära verksamhet
har han dock föga uträttat för sin vetenskap.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
