Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OH0BTS40
»HERTHA.? 203
annat, som hon ännu eftertryckligare ville betona: vikten
af en grundligare och allsidigare mänsklig utveckling.
Därför låter hon Hertha, besjälad af längtan att »befria
sina bundna systrar», stifta sen bildningsanstalt, en högre
skola . . . där unga flickor ur hvilken samhällsklass som
helst, hvilka vaknat till en känsla af de högre behofven
och för hvilka den andliga stugan ..- blifvit för trång,
skola kunna bli medvetna af sig själfva och sin kallelse som
samhällsmedlemmar, skola lära sig att besinna och att be-
svara frågorna: hvad är jag? hvad kan jag? hvad bör jag?”
Sådant är i största allmänhet målet med Herthas hög-
skola; Fredrika vill dock äfven gifva några vinkar om
sättet, hvarpå det skall vinnas: Hon inför därför i boken
skolans program; men vid uppgörandet däraf känner hon
sig, liksom då hon skref »Morgonväkternä?. oemotståndligt
manad att rådföra sig med sin gamle lärare Böklin.
»Det är en ljuf, gudomlig nödvändighet däruti, min vän,
att jag så måste komma till dig med hvad som djupast
rörer sig hos mig», skrifver hon från Stockholm den 4
april 1856. sDäribland äro nu tankarna öfver medlen till
kvinnans införande i en region af lifvet, som tillhörer henne
af Gud och naturen men hvarifrån lagar och samhälls-
ordningar hittills uteslutit henne, synnerligen i vårt land:
Denna region är intelligensens, den medvetna och organiska
uppfattningen af lifvet i dess sanna mening i människan,
samhället, naturen och af alla dessa i — Gud, skaparen
och fullbordaren. Det är min djupa tro, grundad så i
min egen erfarenhet som i mina iakttagelser öfver lifvet
och människonaturen, att hon utan denna invigning, utan
att taga i besittning denna sin egendom, sitt gudomliga
arf, aldrig kommer att äga fullt sig själf eller att utöfva
den makt som inflytande, som moralisk inspiration, hvartill
hon genom sin andliga natur är kallad. Själfmedvetande,
själfansvarighet i högsta mening bli henne därförutan främ-
mande; och då hon (i enskilda personer) vinner dem, är
NS Hertha, d. 2, 5331-39:
2 Hertha, d. 2, sid. 370—72:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
