Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elias Sehlstedt: I berg och dal (Vårfantasier), poem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 20 —
I BERG OCH ML.
Ljuft är att om våren gå ocli drömma,
Då natura är så oändligt söt,
Att se fjäriln leka kurra gömma
Och sig stufva in i blommans sköt.
Mygg och bromsar kan jag ej berömma,
Dertill sympati mig alltid tröt.
Mycken aktning för natura jag känner,
Men jag skyr den, då den sticks och bränner.
Skogen doftar och af fetma dryper,
Solen speglar sig i daggkrist,"ili’n.
Hvem kan räkna allt som går och kryper:
Stoftets kräk, herrskaperna i tall’n.
Sitter nu ej der en trast och nyper
Toner så man kan bli yr i skall’n!
För han sjunger har han mat ocli hvra:
Kunde jag, så böt jag bort min lyra.
Här, just här, jag sitta vill och njuta
Af naturens sällskapslif en stund:
Se hur ankorna från stranden skjuta
Sina skrof i sjön af hjertans grund:
Hur naivt de sig i vassen luta
Med sin lilla gump mot solens rund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
