Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie Sophie Schwartz: Porträttets historia, novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 48 —
det är Hildegundas. Han skickade bud ned till
klostret och se han hade gissat rätt. Den derpå
följande morgonen fann man Roland sittande död
utanför dörren af sin hydda, med det brustna ögat ännu
riktat på den nyss igenmyllade grafven.
Med hufvudet lutadt i handen hade Arvid lyssnat
till berättelsen. — När gossen tystnade sade
Constance :
— Om Roland kan sägas att han blef sin
kärlek trogen in i döden. Constance lade sin hand på
mannens skuldra.
Arvid såg upp till henne, sägande:
— Men en sådan kärlek finnes blott i sagan.
— Yill du härmed säga att om jag gått i
kloster och du icke fått mig till maka, hade du icke
gjort som Roland? frågade Constance halft leende.
— Hvad jag gjorde ifall du dog vet jag icke:
men jag vet att man af kärlek kan göra det som är
långt nit r än att blifva eremit. Men låt oss icke tala
derom. Ni qvinnor förstå aldrig huru en man kan
älska.
För återstoden af dagen var Arvid tyst och
grubblande.
Morgonen derpå foro vi öfver floden för att bese
Drachenfels.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
