Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och for den enskilde« beroende deraf. Utan afseende pi den
vanliga föreningen af kriminallagskipningen med justisen« ir
ömtåligheten af den anklagades ställning tillräckligt skal att
äfven till denna lagskipning utsträcka fördelningen. Också
liar afsöndrande utaf den dömande befattningen från den
Tedutillande, inom hvad man kallat justis, bli fri t en
Europeisk ocb Amerikansk grundsats, hvilken, om an ieke så
fullkomligt genomförd, som man oftast föreställer sig, lik Vil
egentligen gifrit justisdomarens kall en karakter, den man
betecknat genom det detta kall allena förbehållna namnet,
domaremagt.
För administrationen, der frågan alltid ar om det
all-mannas intresse, och der den enskildes betraktas såsom en
del deraf, galler, då kriminallagskipningen ieke tages i
betraktande, intet af de sist anförda skälen; oek frågan om
vigten af de tre först omförmalda torde bättre än genom
allmänna reflexioner besvaras genom en hastig blick på en (så
kallad) administration *), som år alla våra läsare bekant, ocb
der ofta nämnda fördelning ej finnes, nemligen den Svenska,
sedan vi förut sagt några ord om en annan, der den införts,
den Franska.
Införandet uti den sistnämnda torde af det första bland
de ofvan uppgifna skälen huvudsakligen hafva blifvit bestämdt.
Man trodde dom böra vara resultat af öfv er läggning mellan
flera;–––verkställighet, af en endas öfverläggning med sig
sjelf *). Åfven det andra skälet afsågs. Bland dem, hvilka
i Frankrike afgöra stridiga administrativa mål, är endast en —
Prefekten — verkställande embetsman. Deremot bar man i
Här och i det följande talas oai administration, i den mening,
hvaruti namnet allmännast tages, d. v. s. såsom icke innefattande den
såsom justisdomarens sak ansedda lagskipaingen uti kriminal- ock
familj-målen ra. fl., som deremot i det följande inbegripet under
benämningen justis. Deremot tala vi, uti vetenskaplig mening, utan
betänkande om administrativa myndigheters dömande befattning, ehuru deras
utslag i Sverige ej kallas dom, och ehuru det dem vid målens pröfning
föreskrifna förfarande skiljer sig ifrån det för justisdomstolar stadgade.
®) ”Administrer est le fuit dun seul, et juger le fuit de plusieurs”
yttrade regeringens talare vid framställningen af de grunder, pä k vilka
förslaget till lagen af d. 16 Febr. 1800, om prefekturrådens
inrättande, h vilade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
