Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”med eiï bössa’ omkring i gamla Upsala ock skjuter sjelf ihjäl
kastar och svin, om de göre honom ohägn; Predikstolen
företräder han således, att han stänger igen kyrkodörreu, af
räddhåga, det några Studenter skola få höra hans ringa
gåf-vor; in summa han är kvarken capakel till Professor eller
Prest, utan en Rabula, som lefver af trätor.”
Sådan beskrifver Da la Gardib Doktor Henric Schütz.
En förskräcklig målning af en Theologiæ Professor! Den kan
vara öfveidrifven. Det är möjligt alt Consistorii protokoller
i uågon män skulle kunna vederlägga en del deraf. I
hufvud-sakeu kan den hvarken bestyrkas eller motsägas, men den
bevisar åtminstone, att Schützens rykte var ingalunda rent.
Hans handlingar bidraga ej att mildra efterveridens dom ; dock
äro de ofullkomligt kända, och det vore orätt att blott pl
De la Gardies vittnesbörd alldeles bryta stafven ofver död
mans rykte. IIvad de öfrige Theologerne beträffar, synas de
i det hela hafva låtit sig ledas af Schütz och instämt i hans
åtgärder; dock är det alltid han, som framstår såsom
upp-hofvet och anföraren •). Hans namn å den ena sidan och
Bilbergs å den andra nämnas beständigt såsom föremål för
ömsesidiga aufatl. Schütz var dock den som började och
angrep det som han gerna kunuat fördraga. Bilbkrgs försvar
saknar sällan värdighet och saus. Det var en strid emellan
tankens frihet och försöken att binda deusamma vid ett visst
lärosystem, men blef tillika eu strid emellau de tvenne
personerne, Henric Schütz och Johannes Bilberg.
De la Gardib nämnde alt Schütz ville stödja sig på sitt
”appui” vid hofvet. Han synes dock ej hafva saknat ”appui*’
äfven på ett annat håll. Det var till Rikets Ständer han
vände sig, och lyckades hos dem vinna gehör till den grad, att
Preste-Ståndets Fullmägtige vid 1680 års Riksdag framträdde
inför Kouungen, bedjande om Majestätets skydd emot de
vådliga läror, som meddelades ungdomen i Upsala, emot del
för-derfliga sjelfsvåld, som under uamn af Cartesiansk Philosophi
hotade den Evaugeliska Religionens beslåud. Denna
Prester-8kapets begäran föranledde en vidlyftig skiiftvexliug, som * *
®) Se Theol. Fuli. liamUkrifna protocoller år 1686 fol. 136—140.
6*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
