Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sten voro 465 närvaraode. — Uiiiversiletefe
pennbigetttlgån-gar kafva småningom blifvit ökad«, och betydligt, efter
föreningen med Ryssland, genom Kejsarnes frikoslighet.
Professionernas antal var vid universitetets inrättning 10: nu fumai
2à Professorer, 15 Adjunkter, 5 Lektorer och 4
Excrcitii-mästare, utom ett obestämd! antal Docenter.
Efter dessa ”minnen” följer ett poetiskt stycke, hvars
värde är tillräckligt angifvet, dä det bär F. M. Frankens namn»
Det kallas Resan till Jubelfesten 1840. Förf. besökte
nemligen då sitt fädernesland, både för att såsom
jubelmagister ”krönas med frisk lager”, och i egenskap af deputerad
vid seknlarfesten ifrån Svenska samt Vitterbets- Historie- oeb
Antiquitcts-Akademierne; ocb många ställen i denna kalender
vittna om det djupa intrycket af den vördade manuens
uppträda nie, efter 50-årig skilsmessa från sitt fädernesland»
Detta poem är onekligen festens skönaste minne. Att skildra
dess fortjenstcr såsom poetiskt konststycke är öfverflödigt ;
men utom denna njutning deraf kan säkert ingen läsare annat
ån djupt röras af den åldrige mannens skildringar af det på
en gång bekanta och främmande, på en gång nya och gamla,
då han återsåg Åbo oeb Helsingfors, återfann gamla vänner,
ocb i det främmande landet, jemte sonen af en älskad dotter,
emottog lärdomens belöning. Då den kalender, som nu
an-mäles, torde inom Sverge vara mindre allmänt spridd, så
hoppas vi uppfylla mångas önskan genom meddelandet af något
profstycke, nelst sjelfva början:
”Lik de sju, sam ur sin låuga dvala
Vaknade att se en annan tid,
Annat slagte, andra hus ock seder,
Alinaa ordning, annan öfverhct;
Stod jag nyss på Auras strand, förvånad
Att ej känna mer igen den stad,
Der, som yngling, jag så skönt faun liftet,
Oçh, sam man, så sällt; fast ingen sfillhct
Fins på jorden, som ej hryts af so»g,
Eller någon ställning i vår lefnad,
Som i morgon ej förändras kan.
Ack! hur litet tänkte vi, som sutto
I vår lugpa vrå och blott på afttånd
Gåfve akt, hur jorden skalf i södern,
Att dess skakning skulle sträcka sig
Ända till vår Nord, och. det så plötsligt!”
Sedan fôljer åter en ifrån Ryskan öfrersatt uppsats, bref
tiH CvGNÆus af P. Pletneff om ”Finland i Ryske Skalaernes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
