Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fö* «ti «Uffcka »lagtet^ gémit, hvilket ingen lotattiat lät
hafta kort förOt. **- *B«H (Vestg*, Gdtfl., m. 11.) ”hnél; boll;*’
horledes från Franskan. Det är ett fel hos en oeh annan
fi-ldktgj att Tilja hårled» ålfe ord från Latin ét eller de Ro
maniska språkén, hr il ha tillika förekom*» ntl den. Likväl Tet
nå»*; att Fransyskas ock titt oéb med Italienskan apptagHI attftn*
g* Ord af rent Germtoriekt ivrsprnng. Så harleder sig säkert
ifrågavarande erdj från det Isl. B o llr eller Böller, hvilket
fegclräit på Svenskå bordt hl i fta Hall, mensen, hvilket ofta
bëèder, ö fvergått till håll (icke boll). Ordets inländskhet W
»tyrkes oek deraf, att vi ega det derifrån kärledtfe ordet Byi*
téi Dettä hindrar dock icke, ått mutorna ord tillikå kan
fÖ-rékoifitma i en mä*gd aädra språk (t. ex» Gr. Béko&> Lat. Bo*
In», T., E.Ball, Fr. Balle), hvtfkå alla kanna hafva fått det
från en gemensam hällå, utaO att de derföré låét det
efbvar-andra. — *Bas (Göttl.), ät ncatr. — Bataljerå ock-ande,
äto väl ord, som k&nnart ntcslåtad. Be lef vad, ma* så g er
äfveto: tara b. —* Bel gr an te, ”vante gjord af groft, ludet
skilt; egenth sådant, som blvfvii taget från ett kreaturs helg.”
Betyder snbraté en handske, med ett litet rum för tumme*
oek ett större (eller, en helg) för de 4 öfriga fingrarna, oeft
kalfes så t«41 skilnad från den, der afla fin gr ar nå bsfta kvar
sitt rum. Sägfes äfren 01* dem, som åto stickade af ylle.
Béläfe, den häi* uppgifnn tnrvigteO, be Väte, är iek« den en*
da, knappast riktig; ty nog köres oftare: hèlà’te. För denna
tednare talar ock ordets ursprung, afklenstund det icke är
sammansatt af den tonlösa Tyska förstafvelsen be* och läte,
»tett en äldre fori* af ordet bild, hvilket sista vi fått fVåä
Tyskan. Danskan har deremos endast den äldre formen
Billede, Isl. Bilæti. — Uådét ordet Ben fattas talesättet: ka*
be* i näsåm Bena, sägeto endast lafv« sing.; met man sä*
ger doek: denna dam hai* två hår-benor. — Beqväm,
här-ledes från Tyskan. Men skola alla ord sägas komma från
detta språk, s öm hafva deaan Tyska förstafvdse, så hlir intet en*
da, af den** slorå ördkfeUs, Svenskt, HnfvudstaOnne* (Qvæmr)
fknns icke aHeaast uti Isl., nen finnes åtura iGotth adj. Q veut
éek O q vem. ÄfVen såkans Ordets nu föråldrade, men’ i
Bibeln nek Katechesen förekommande, betydelse af skicklig:
ont personer. Jfr 9 Co*. Ek 6, hvilket språk på förrå stallet
lydOr: ”Hvilken ock oss b eq vänliga gjort hafver”; nen på
det sednare: ”Gud htrfVer oss beqväåiO gjort” Fö rf. har
kanske haft för grundsats, att ieke upptaga de Bibelns ord oek
téfesätt, dom nu klifvit till fornord; men det torde vara
tvÜ-vel underkastadt, om- det är rätt att utdöma ord ur språket,
som ännu all tj em t förekotnmn i antagna reéigienäköokér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
