Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej nog dermed, att Christina ieke i verkligheten bidrog alt
främja folkets sak. Hon har så väl före och samtidigt med
sina folkkära yttranden, såsom ock och isynnerhet efter
desamma, mer än kanske någon anuan Svensk regent bidragit att
på folkets bekostnad öka adelns magt genom
adelsprivilegierna 1644, grefveprivilegierna 1651 och de många tusende
kro-no- och skattegods, som hon gaf åt nämnde samhällsklass. Då
man ytterligare finner, att hon genom ett i norden både förut
och efteråt oerhörd t slöseri förspillde Statens åt henne
lem-de rika tillgångar, och således gjorde de för folket tryckande
krigsskatternas fortfarande till cu nödvändighet ; —likaså, at t,
sedan rådspartiets planer mot konungamaglen blifvit år 1650
tillhakaskräiuda, tystnar Christinas ovilja mot adeln, och man
ser henne i dess ställe genom än mera ökad t slöseri af gods,
privilegier och värdigheter gynna denna samhällsklass på de
andras bekostnad, när man, säger jag, med dessa hennes
handlingar jemför orden, då förlora dessa sed..are det mesta
af sitt värde oeh sin trovärdighet. Om Christina ärligt sökt
främja folkets rätt mot aristokratien, det hade varit ett drag,
som försonat, en solstråle, som kunnat förgylla många hennes
fel. Men hon retade folket, icke för att bereda dess
räddning från adelsväldet, utan för att bereda sin räddning nndan
aristokratiens tillämnade band på den suveräna viljan’; och när
detta mål 1650 var vunnet, lemnade hon folkets sak vind för
våg; än mer, hon försämrade den betydligt genom ett äudå
hej dl ösa re slöseri mot adeln. Uppträdena 1647—1650,
hvH-ka vanligen utgöra ljuspunkterna i Christinas historia, hafva,
på detta sätt betraktade, i min skildring antagit en vida
mörkare färg än den vanliga’. Troligen är detta eti af orsakerna
till Hr S—s aumärkning; att jag förtegat Christinas forljenster.
Det har länge varit ea stående sats, att Christina, i
motsats till rådsparliet, sökt den för det utarmade Sverige så
be-höfliga freden, och Hr S—8 säger också: Curistixa längtade
till fred, ty hon skattade värdet af en erofrad provins mindre
än freden &c.... Denna fredens nödvändighet sAg ej
Oxe.y-stjerna oeh ... hon var i detta fall skarpsyn tare än hennes
faders gamle minister. Denna Christinas påstådda freds kärlek
har i hennes histora varit den andra glanspunkten, hvilken vid
första anblicken fallit stor och strålande betraktaren i ögat.
Men blir den med det historiska teleskopet närmare undersökt,
så visa sig deruti en bop nebulosæ, hvilka i betydlig mån
förminska dess glans. Att Christinas afund mot Oxenstjeuna
hade sin dryga andel i hennes vrd Brömsebro-fördraget visade
fredskärlek, detta har redan af flere Författare blifvit antydt.
Att Frankrikes list samt hennes egen och Salvu ovilja mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
