Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
källas af ett system, hvilket på ett strängt vetenskapligt
tänkande lade den förnämsta vigten. Med påståendet att hafva
fyllt Schellingska philosophiens brist i nämnda fall uppträdde
Hegel i Tyskland och tilldrog sig småningom alla dem, hvilka
icke skydde antingen tänkandets möda eller de ärliga
resulta-terna af den Schellingska philosophiens premisser. Den öfver»
tygelsen blef derföre snart allman; att man förgäfves ur Scheiß
LiNGS principer sökte någon annan philosophi än Hegels, eller
att ingen, som älskade ett strängt och af sig sjelft fullt
medvetet tänkande, kunde vilja beröfva Hegelska systemet denna ära.
Den missförstår Hegel, som med Scoelling sjelf
(Vorrede zu Cousin) i honom ser en annan Wolff, hvilken
endast utlaggt och rangerat Schellings rapsodiskt genialt»
eka tankar. 1 sjelfva verket vederlägger Hegel Schelling i
och med detsamma, som han konseqvent utvecklar honom.
Schillings philosophi inrymmer nemligen ett element, hvilket
med hans principer icke låter förlika sig. Detta element är
åskådningen, det faktiska och, i sednare perioder, äfven
personligheten. Gör någon allvar af de tvenne principerne a) att
det absoluta icke är en flerhet af till hvarandra sjelfsländiga
.och dock af hvarandra beroende väsenden, utan alt endast ett
Enda Väsende är det Absoluta och att detta Endn
Väsende är Allt, b) att detta Enda, detta Allväsen ieke
ör ett för oss obekant och obegripligt Högsta, utan i vårt
medvetande på -ett adeqvat sött framträder — gör han allvar
•af dessa principer, så är han och förblifver Hege Han;
skyggar han deremot tillbaka för deras konseqvenser, intager
han utan medvetande följderna af helt andra premisser, så må
han prisas såsom en from själ, en menniska af sinne, till ock
med af snille ; men tänkare är han då icke.
Är det absoluta väsendets innehåll endast detta väsendé
sjelft; är det ett subjekt; som endast eger sig. sjelft till
objekt, är det ömt om sin uteslutande ära, fördrager det icke
jemte sig något annat väsende *), hvilket med detsamma
delar äran; så kan något faktiskt lör detsamma icke finnas, icke
heller i den vanliga betydelsen någon flerhet af personligheter.
Faktiskt är nemligen det, som någon väl kan uppfatta, men
till hvilket han vet sig ieke vara orsak, och en flerhet af
*) ”1 det att det finira obestämda och omedelbara Allmfinna (Gud),
Varat, den ^objektiva tanken, bvilkens strängbet ( welcher als eifrig)
icke låter något bestå jemte sig, är det substantiella grundlag för all
prhilosophi, som icke förändrar sig, utan blott går djupare iu uti sig
sjelft och genom denna utveckling manifesterar sina bestämningar,
bringar dem till medvetande; så” etc. Heg. Vorles. üb. die Gesch. d.
Vk. Erst. B. p. 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
