Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärovetk, om det uppgifna pröfvosättet vid afgång begagnas y
icke behöfva annan kontroll. Ref. faar redan fornt med
några ord yttrat ein mening öfver nåmnda kontroll; han faster
här endast uppmärksamheten på en enda omständighet utöfver
de redan anförda, en moralisk’; som måhända bidrager att
göra ifrågavarande kontroll mindre tillförlitlig. Vi mena det
partiska förhållande, som måste ega rum emellan lärare och
lärjungar, nemligen just det ädlare, af ömsesidig välvilja och
tillgifvenhet. Detta förhållande skall, vid afgångs-examen,
ega ett lifligt inflytande på examinatorns sinnelag äfven omed-»
vetet, och gifva honom en benägenhet att belöna eller hjelpa.
Öm en yngling, »om ordentligen tillbragt fulla lärotiden vid
Elementar-läroverket, vid äfgångenr derifrån är underhaltig till
kunskaperna, men likväl under hela tiden med all flit, upp-v
märksamhet och ansträngning gått sina lärare till mötes, skola
nu alltid dessa välvilliga lärare fullt märka hans ståndpunkt^
eller hafva hjerta att med ett alldeles odugligt betyg göra
hans resa till Akademien ändamålslös och stänga hans
framlid? Det må finnas lärare, som icke låta bestieka sig af
ömhet och deltagande, och det må vara fallet med de flesta; vt
påstå dock, att benägenheten att skona måste vara större
hos Elementar-läraren, som många år haft ynglingen om
händer, än hos examina torn i student-examen, sOm får hoftoul
framför sig för första gången. Ja! äfven för den sednare är
det ofta i hög grad påkostande; att åt en underlägsen yng*
ling, som tydligen röjer flit och bemödande, gifva
underhaltigt betyg; men lättare har doek han, att låta pligtkänslan
bemanna sitt hjerta.
Sid. 29 förekommer hos Förf. en icke obetydlig inkonse*
qvens. Han har; som läsaren erinrar sig, förut förklarat; att
professorerne icke kunna blifva kontrollörer i student-examen,
emedan de icke kunna Vara uppsyningsmän öfver Ephorerna.
Här åter föreslås, till fördel för Kathedralskolorna, om
sådant skulle befinnas behöfligt, att anmoda philosophiska
fakulteten, ”att utse några beständiga ledamöter, helst
professorerna i de klassiska språken och mathematiken, att
öfver-Vara de årliga afgångs-examina, och pröfva rättvisan och
noggrannheten af lärarnes afgifna betyg.” Nit har man att
besinna, att Kathedralskolorna ieke naturligen utgöra ett
undantag från den allmänna ordningen, från Gymnasierna, emedan
Kathedralskolans öfversta afdelning svarar mot Gymnasium.
Förfis förslag, sidd. 29—50, om upprättandet af
skollärare-seminarier; är utan tvifvel förträffligt, och skulle sä**
kert, om det blefve antaget, bära önskvärd frukt. Ont
Ephorerna säger han; att de böra ”i möjligaste måtte hafva fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
