Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Encykl. Einleit. samt Gesch. d. Pb. 111 Tom. Baco*); B:o alt
hvarje filosofi fir ett barn af sin tid, ett uttryck af dess bild-
ning öfrerhufvud (se Gesch. d. Phil. Einleitung). Den sist-
nämnda sanningen bekräftas af alla Tetenskapers hibtoria och
af kulturhistorien öfrerhufvud, hvilka iära öss, alt mensklig-
heten i dess helhet på alldeles samma sätt, som individet, bör-
jar med enskilda och fragmentariska satser, hvilka småningom
generaliseras och kompletteras, att dessa satser vidare i för-
stone bilda ett chaotiskt aggregat, hvilket endast genom stor
oek långvarig möda kommer till ordning, samt ändtligen att
de firo konseqvedser af dunkla premisser, hvilka i formen åf
känslor och instinkter gifva en länge obegripen, men omsider
klarnande visshet. Väljom blott ett enda exempel! Det är
ett allom bekant faktum, att Grekerne filosoferade t nä t* a nog
BOO år, innan de kommo till insigt derom, att man i bvarje
undersökning borde göra början med sakens definition, d. v. s.
med ett klart angifvande af den sak, som man ville tära känna.
Kan det vata Hegels allvarliga mening, att män äfven nu
skall kasta 6ig i undersökningar) lika blindt oeh på måfå, som
i Grekland före Sokrates ? Kan det vara bans verkliga ön-
skan, att vi äfven nu skola gifva oss in på det svåras!e af
alla filosofiens områden, metafysiken, utan att begagna deh
ledning, Aristoteles gif vi t oss i sitt örganon, öchden, som
sedan erbjudeS oss af alla utmärkta logici? Om så är, så
vilja vi tro, att vetenskapens genius skall bevafä vår nngdom
för on så förderfiig galenskap, som skulle öppna dörren för
mystikens mest vidriga tygellöshefter. —* Hvad deremot be-
träffar andra punkten, 6ä är klart, att om en uutfotos filosofi
står i sammanhang med dess bildning öfverhufvad, så måste
bägge stiga och falla med hvarandra* Af den äjtinkinde Gre-
kiska nationen bar man derföre ej att vänta 6ig sa nun a höjd
i spekulationen, som af densamma i dess blomstring, och det
blir derföre blott en inbillning, att, såsom Hegel, arttaga Stoi-
cismen, Epikurismen och Skepticismen göra en progression »b
öfver Plafo och Aristoteles. I detta sednare hänseende är
således skillnaden mellan gången nti Vetenskaperi oeh uti déss
Historia den, att Vetenskapen framställer ett ständigt stigande’,
under det Historien väl också företer eu progression i det
*) Der (s. 284 första uppl.) märkeligt ncf| dessa orå förekomma:
Dieser gang dor Entstehung der Wissenschaft ist verschieden von ih-
rem gang in sich, wenn sic fertig, wie der gang der Geschichte der
Philosophie und der gang der Philosophie selbst. Redan härmed lärer
inses, att Hegel vederlägger sig sjelf; genomläser man hela styéhet 1
dess sammanhang, så öfvertygas man derom äunu säkrar^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
