Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan före honom hade R i vin, Prof, i Leipzig, gjort ett nytt
uppslag inom systematiken, i det han ’Uteslutande utgick från
ett enda växtorgan och dcrigenom öppnade vågen för det rent
artificiella systemet. Tournefort grundade sitt system på blom-
kronans när- eller frånvaro och dess läge öfver eller under
fruktämnet. Vidare *antog han indelningen i tråd , buskar och
örter, ehuru denna ingalunda är grundad i naturen. Men med
alla dess brister kan dock ej nekas, alt hans klassifikation
fortjenar företräde framför alla hans föregångares. Den vann
också ett stort bifall, paktadt den gamle Kay, som ännu
lefde, yrkade på upprätthållandet af det naturliga systemet.
Han fann föga gehör: tidsandan gynnade det artificiella, —
en sak, sops ännu tydligare visade sig i det Liuneiska syste-
mets hastiga framgång.
En vi<)a större förtjenst, än genom jilt system, har
Tonrnefort likväl inlagt derigenom, alt han efter outtröttliga
undersökningar fastställde släglbegreppet inom botaniken och
hänförde h varje art till sitt slagte. De re ro o t gick artbegrep-
pet nu förlorad t ; ingen skiljnad gjordes mellan arter oefi
de obetydligaste varieteter. Att nogare granska, bestämma
och öka slägtena blef således de närmaste efterföljarnes upp-
gift, såsom Vaillant’» och Micheli’s. Den förre, To urne-
forts lärjunge, d. 1721, är dock mest märkvärdig derfnre,
att han klart utredde fekundationsorganernas, ständarnes och
pistillernas, funktion, bestyrkt genom otaliga rön. Den sed-
nare var en grundlig kännare af kryptogamerna, likasom Dil-
lenius, hvars arbete öfver mossorna har gjort honom till
inuskologiens egentliga grund lägga re. Vid denna tid bör-
jade ock tiudcrsökningen af dc fossila’ växterna af J. J.
Scheuchzer.
Växtanatomicn och fysiologien fullkomnades äfven under
denna period. Man fick elt mäktigt medel för sina undersök-
ningar uti mikroskopet, som redan 1620 uppfanns af Dr eb-
be 1 och Jansen .samt 1660 förbättrades af Hook. tirew
j England och Malpighi i Italien upptäckte de fleste ele-
mentarorganerna och uppställde öfver deras beskaffenhet,
byggnad och förrättning de åsigler, som ännu tjena till grumL
Val för denna gren af vetenskapen. Grew kände växternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
