Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rötAare, fin del gödas ouUö rolighet, alt efter förstörel-
sen all tid komma fram i nya, oväntade förmer.
Män kallar Gustafs epok en tid för upplysning och frihet.
Sotn ironi torde detta tnöjligeu lata hörå sig. Väl sjutio år
förgingo, innan landet kunde återvinna den odling, det hade,
innan de katfaolska bildningsanstalterna störtades. Johan 111
är deri ej utan förtjenst; ehuru nästan allt, hvad denne man
gjort, är föremål för misslydning. ”Af allt synes’*, säger Geijer
II. 243, "att man skilj t sig vid den gamla ordningen utan ätt
den njm kommit till stadga” (jfr äfven a. st. sid. 329). ”De
vid de^gamla kyrkan”, heter det i Litteraturbladet 1838 sid.
”orsprungligert fastade läroanstalter ledo af bfytniri^still-
ståndet (reformationen), öfver presters okunnighet och sédes-
loshet klagas öfverljudt, och ohyggliga bevis på de, under
inre oroligheter, förvildade sedernas råhet förekomma.”
Öfver reformationen har äfven Attérbom utförligt yttrat
sig*) och öfverensslämmer med förut anförda forskare. Icke
keller hän kan tillcrkänha Gustaf ett obemängdt religiöst nboliy.
Och af hela 1Ö:é seklets presterskap anser hän knappast nå-
gon kunna mätas med Brask. Laurentius Petri finner hän ”vid
ett ock annät tillfälle framstå såsom en allt för böjlig kontinga-
tjenare.” Undervisningsverk, presterlig bildning ö. s. V. be-
funno sig ganska länge ”i långt sämre skick, än under
den närmast föregående påfviska perioden.” Och hurudant
skalle tillståndet kafva blifvit, om ej enskilde personer hejdat
det inbrytande mörkret. Så underhöll 1. ex. erkebiskopeh ej
mindre fin femtio studerande i Upsala; biskop Agricöla under-
höll uteikefi åtta staderande o. s. v. De indragna kyrko- och
klosfergodsen hade förut uppehållit undervisningsverket. Nu
anslogs dertrll alldeles otillräckligt. Så mycket mera såmladé
Gustaf for egen räkning, på ett föga konungsligt sätt. Den
store Gustaf Adolf försmådde dessa syndpenningar: han skänkte
dem tillbaka till bildningsanstalterna, från hvilka en stor del
var röfvad. Man bar kallat honom en adels konung. Men
utan hans högsinnade uppmuntran ål vetenskaper och näringar
(jfr äfven Geijer, III. 11, 63) hade de o frälse klasserna ej
kunnat pä länge viniia anseendé ock styrka bredvid adeln.
För Gostafs regering voro ej främmande, yttrar Geijer,
”de båda motsatta ytterligheterna af demagogi och despotism,
for öfrigt med hvarandra hcslägtade som listen med våldet.
Demagogisk kélle Vj éii politik, som leder massorna med alt
bedraga dem; och historien visar, att öfvcrallt, der de ome-
delbart inverka på styrelsen, en sådan politik, ej mindre än i
Studier till philosopliiens historia oeb system, sidd. 509—407.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
