Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
mänga samlingar* b^ljk« en f$r sig sjelf obekant medelmåtta
eller obetänksamma sterbhusintressen lemnat i allmänhetens
bänder. Men när till de stora föregångarne sinter sig en
man, på bvilken man har rätt att göra sa stora anspråk som«
pä Hr Tb., sä) frågar man med spänd uppmärksamhet, huru
nära han slutit sig till den krets, inom bvilken sednast (vi.
dÖmma doek härmed icke de nyaste) den oförgätlige Franzén
inträdde.
VMemoQ härvid ntan afseende den måttstock på
prediko-kon8t, som skulle bestämma dessa predikningars värde , såsom
sate. vi bland hans. åbärare i kyrkan. Vi fråga blott hvad
värde de ega såsom kristlig andakts- och undervisningsbok.
Stora naturliga gåfvor och ett för Guds rikes sak öfvadt
sinne kunna ej annat än böja dessa predikningar till rang.
nära intill de främsta var kyrka i skrift förvarar. De hvila på
grunden af vår kyrkas bekännelse, och skildra de strider och
fröjder, som tillhöra troslifvet i Kristo, detta af Guds ord i.
den heliga skrift närda troslif, i hvilket barnet genom
döpel-sen inympas (I, 154), hvilket omfattar honom, som ”i det
nya förbundets måltid är sjelf tillstädes med sin lekamen oeh
si 11 blod” (i, 504); det friska troslif, som icke inskränker
sig till att blott ”bevisa sin tro med sina skröpligheter, af
idel farhåga för den sjelfrälifärdigheten att bevisa sin tro med
sina gerningar” (i, ^B). Att förf. mindre än det kristliga,
lifvets trosförfarenhet gör till föremål för sina betraktelser
detta Ufs grund i den .treeniga Gudens väsende oeh
egenskaper, bar hao gemensamt med deit nyare tidens vanliga
betraktelsesätt.
Vi kunna likväl icke tillerkänna denna predikosamling
företräde framför de mäns, hvilkes mästareskap vår kÿrJka
erkänt ocb erkänner. Det är något deri, som synes oss hafvn.
stannat under det högsta. Dit räkna vi en viss obestämdhet,
i hvilken förfrs sätt att uttrycka sig stundom håller kyrkans1
vigtigaste bekännelseläror. Det är väl sannt, att här äro.
predikningar, icke en lärobok; men den kyrka, som
fostrats-af Nokrborgs och ScharUus m. fl. skrifter, til Ifreds ställes ej-,
af basunens, ovissa röst, önskar äfven i den predikan, som
talas nr församlingens hjerta, höra bekännelsens bestämda språk.
Dit räkna vi ännu merå etti i förfta stil framträdande, vi
ste kalla det ynglingsöfvermod, der han i vågade tankegångar,,
ordvändningar och uttryck, öfverraskar, spänner
uppmärksamheten, ja ofta. äfven oron för hvad som skall följa. Oss
synes, 8om stördes derigenom det lugna allvaret bes läraren y.
som ieke talar fattad af omedelbar ingifvelse, utan med
ödmjukhetens lugn och lärjungens besinning tyder och förklarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
