Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
^gtSgire antingen alldalas fattas
ntgöra en prydnad för hvilket bibliolhek son helst. Så fia?
øer man t. ex. ett fullständigt och väl korrigeradt exemplar
af Firuzahadi Schirazis arabiska ordbok , mera kändt under
namnet Ramus, ett arbete lika oumbärligt fdr arab ologer, søm
Bar Bahluls är det för syrploger (Jtf 7), en del af Sherischis
kommentar till Hariris Makamen (consessus), hvars sednara
afdelning är skrifven blott 12 år efter författarens död (M
84)y Okbaris förklaring af de i nämnde arbete förekommande
svårare ord (JU 85), Æ-Zades arabiska kommentar till Ga*
listan (Jtf 104)» en fullständig samling af den berömde Mu*
tenebbis skaldestycken, jemte kommentar dertill (JHP131—134)»
tvenne handskrifter af Ibn-Bcdrun (Jtf 138—*139), hvaraf det
förra är skrifvet af den bekante, historiske författaren Nu*
veiri; utaf historiska verk t. ex. Ibn-el-Athirs krönika, hvaraf
ty värr blott 8:de samt de 3 sista tomerne här finnas (M
828—230)*), en turkisk öfversättning af Annales Taberista*
nensis, hvars original af Kosegarten för närvarande ntgifves
(JU 333), ett fullständigt exemplar af Mirkhonds Btora och
vigtiga arbete, hvaraf spridda delar i sednare tider blifvit
bearbetade af de Sacy, YVilken, Defrémery, Wullers m. fl.
(Jtf 337—343), en turkisk Öfversättning af samma arbete
(Jtf 343—348), ett icke mindre vigtigt, ehurn beklagligen ej*
fullständigt historiskt verk af Khondemir, en son till
Mir-khond, hvilka båda utgjort vigtiga källor för D’Herbelots
bekanta Bibliothèque orientale (Jtf 349, 330), Ibn-Abi-Zer’s
historia om Fes och Marocko, bekant under namnet
Kartas-saghir, och hvilken Hr T. publicerat (Jtf 368), Mongolernas
och Tartarernas historia af Abu-l-Ghasi, ett arbete af mycken
sällsynthet, bvaraf, enligt en uppgift i Journal des Savants
fÖr 1847, endast 4 bandskrifter finnas i Europa, och hvilket,
om det varit kändt och begagnädt af deo namnkunnige Frfihny
pär han fir 1833 publicerade samma arbete, skulle lemnat
vigtiga bidrag till en förbättrad text (Jtf 370), en präktig
samling rörande turkiska historien, Jtf 373—393, hvaribland
särdeles utmärker’sig Jtf 374, Uris Bidlisis historia om
otto-maniska riket ifrån dess grundläggning till år 1313, och
hvarom Baron v. Hammer Purgstal, sedan han beskrifvit sin
egen codex deraf, yttrar**): ”Ist ausser Constantinopel in
*) Hr Tornberg Sr för närvarande sysselsatt med tryckningen af
detta arbetet tvenne sistnämda delar. Det vore en stor vinst för
litteratören om han sattes i tillfälle att bearbeta äfven de öfriga.
**) Geschichte der Osmaniscben Reiches T. IX, p. 189.
oaktadt träffar man här arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
