Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
es
dock engelsk* statsverkets ställning åfven i nyare tid grundade
anledningar til! farhågor. För 4 ir sedan gaf nödvändigheten att för
räft-tornas betalning anlita banken anledning till en biftig penningkris, och
de knappa, ofta otillräcklig* inko tester nar betraktades såsom en bögst
tidlig sak för en stat med så invecklade förhållanden som England.
Detta ir så ungefärligen den’ enstämmiga menfng, som alla partier
hys* om statens ØMfiejlaatfltøng ,*•**£»; si*Hdet blir fråga om
iptdleq att afvind* det onda, del* sig meningarne. Ilvad Cobden oeh
Liverpool Reform Association sträfvar til)1 är alliikänt bekant,’ och om
det också icke blir möjligt att göra Iti mill. punds besparingar, såsom
Gobden föreslagit, kan dock *f|tid nigot uträttas, Derjemte gör sig
emellertid en annan åsigt gällande med vidsträcktare syften, ock denna
bestir‘i ingenting mindre än införandet af en fix spanmilstull, såsom
man föreger, utan alla protektionisUberäkjiingor, blott för att hjelp*
till att fyjl# statsbehofven. England bar under året, från d, i Sept.
1848, tili d. 81 Aug.1849, infört i det närmaste 12 mill. qua?ter*
fepanmål af särskilda slag (en qoarter utgör ungefär 2 t:r) till ett
belopp af Ü till 18 mill. pld sterl. . Nu menar den unga financielle
skolan, att öm staten toge en tull af S sb. på hvetet och 2 à S sh. pi
de öfiiga sädesslagen, skulle detta icke utöfva något infiytande på bröd«
priset, och staten skulle deraf hafva en inkomst af omkring 2>/^ mill,
pund*. Det kunde verkligen kallas att slå två flugor i en smäll, om
man lyckades iförskatfa staten en sådan vinst och på samma gång på
yisst sätt återställa det skydd som spanmålslagarnas afskaflande
beröf-tade åkerbruket. Regeringen, som på en gång bestormas af
bespa-ringsmånnen och frihandelns fiender, torde icke vara obenägen att
kasta sig i armarne på dessa nya vänner; men deriill fordrades en nj
ministère, ett hytt underhus och, hvad søm kanske ej tynger mindre I
tågskålen, beslutsamhet att bryta med frihandelns försvarare. Men ett
sådant steg skulle falla sig utomordentligt svårt för det för närvarande
herr&kande partiet, och en stor del af styrelseQs motståndare hafva
under det förflutna året låtit mången stridsfråga hvila, för att icke under
den allmänna oro som råder i Europa äfven bringa England i gäsning,
Emellertid: kommer tid kommer nog råd, och man kunde säga, att
regeringens styrka berodde nästan belt och hållet derpå, att man icke
tet hvem och hvad man skulle sätta L stället; men deri ligger en
politisk svaghet, som icke länge skall kunna hålla sig uppe i den häftiga
kampen mellan stridiga intressea. Man måste åndtligen taga sitt parti
i de etataekonomiska stridsfrågorna; man kan icke följa den gamla
slentrianen, och Gurney** skrift skall kanske i England gifva
uppslaget till en mera genomgripande förändring än man föreställer sig; ty i
England äro många ting mogna i sinnena, som blott vfinta på
gynnande tillfälle får att sätta sig i verkställighet,
Rmtäleni Amnriltd. ’ tb fôr andet afkatnbleti I de veSUra prairie^ R*
fff*1 taefpesterm* bofordrabde och åtskillig* uriKitftmké ändamål ba*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
