- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1850 /
185

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fitgSrdef, «on Yidtosoi af Ihm yngsta aon9 II livilkdi Im
likasom med en lycMig aning i sått testamente iemaat Svarigos
aralmrikaste provinser "med alla faune och ofunne bergverk*
tili hertigdöme. Denne anlade ej Mott en a»ingd egna anna*
ngnar och gtöfre samt finare jeraföradlingsverk, «ned inkallade
tyska och fransyska arbetare, utan strickte fifren sin omtanke
till den enskilda industrien, som kan skfinkte bfide sie
app-muntran och ledning, oeh for ntt befordre stångjerntemkUft
Mef all utförsel af osmundtjern, öfver hvars oduglighet rtt
dan K. Gustaf I klagat, rid riksdagen 46M afstyrkt. Båd#
K. Gnstaf Adolf och hans dotters fSrmyadare fortgingo ’fl
samme bana, niée lem nede, af klokhet eller addv&ndighafty
kronans fiesta brok i enskilda händer, fin stor mfingd mfà
betydligare anläggningar uppstodo i följd heraf ender förra
bfilften af I7:de seklet, hrarjemte ej teindra betydliga för*
bfittringar i alla grener af handteringen infördas. Grufdriftea*
som hittills tillgfitt mycket godtyckligt, hvarförs iostörtaingar
ofta intrfiffade och arbetet i grnfrorna ansågs så farligt, att
de blefro en samlingsplats för allehanda fribytare, hvilka man
der måste lemna an erkfiod fristed för att få arbetare,
stell-des ander inseende nf kunniga bergsman » vattenkonster
infördes Gli vattnets uppfordring i stillet för att det förut östea
eller nppvindades, tridhilgar infördes Vid otasagnar ocb
kamrer; den namnkunnige Louis de Geer införda vaHoasmidet
vid Dsunemora-verken, hvilkes jom neden bMfVit verldabu*
römdt, och svenska kanener begynte hilf va lika mycket
eftersökta aom de voro fruktade.

Produktionen steg betydligt, tikaoém antalet af hamrar*
al att då Stilb. Gart Boade, som i K. Gustaf Adolfs tid
hade befattning med alla bergslager, æh andan blaf den
för-tts president i Bergskollegium » fie IBM uppskattade
GH-torkningen vid du £81 bytteHm oeh 475 hamrarne inom
den del nf riket som omadsihart lydde under krOaue, titt

49,000 skepp., hvilket med tillagg Sf Eakedrotteingens för*
laningar antyder ett totalbelopp nf mellan 09 och 60,009
men redan åren Iföf^lHO utfördes i medeltal
oÉHftÿ 90,000 «fcepp. «A ir 10«3 100,000. Ar 1008
både masugnarnas antal ökats 611 836 och hamrernes till
818. Det privilegierade amidets belepp steg år 1608 till
335,005 skepp, för hela riket, Finland oburfiknedt, men den
verkliga tillverkningen steg utan tvifvel vida högm, oeh ty

•) Jfr en speeifik förteokaifiU i rikets jsMvetb i femkant. Au.
1848, kvarftifi eo egSnhfiedig förklaring fans« i Oxsestjecmha ÖmL

å Riksareliivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:14:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1850/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free