Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vedlereriBS från närmaste socknar fortfarit ända tiH sednaste
tider. Dét hade ifveo onder förra seklet uteslutande privile-
fier på svafvel- och vi trioltill verkning, men sedan dessa år
706 upphört^ har svafreltillverkning blifvit införd på flera
stållen. Den steg år 1847 vid sex bruk till 007 skepp.,
hvaraf Dylta blott hade 191.
Alun hörde ursprungligen, jernte vitriol, till
biprodukterna vid Dylta svafvelbruk. Det fildsta och långe’ det
enda egentliga alunverk år Andrarums i Skåne, anlagdt redan
1657. Först på 1720-talet gjordes försök med
aluntiHverk-ning i Vest ergo tland, som bar outtömlig tillgång å alun*
skiffer, hvars brännbara egenskap likväl blef obegagnad till
dess a tt Rinman vid anläggningen af Latorps eller Garpbytté
alunverk i Nerike år 1769 visat att alunskiffern var ett
dagligt brSnnmaterial. Då konjunkturerna en tid voro
gynnsamma , blefvo ännu i början af detta århundrade ett par nya
verk anlagda: men de bafva sedan försämrats så, att kronan
måste nedsfitta sina anspråk på afrad till J procent. Likväl
steg tillverkningen år 1847 till 9,400 tunnor, bvarsf 5600
Vid Latorp, 1,875 vid Ölands alunverk och 1,854 vid Andrarum.
Vitriol tillverkades en tid till ett betydligt belopp vid
Dylta (2,000 skepp, årligen på 1050-talet)*), men sjönk snart
åter ned till 600, och sedan Dyltas privilegier npphört bar
tillverkningen deraf blifvit införd så väl vid St. Kopparberget
(som år 1847 lemuade 767 skepp.), som vid ett par
alunverk. Hela beloppet utgjorde 2,144 skepp.
Rödfärg är den tredje biprodukten vid Dylta
svafvel-vtrk, som år 1847 lemnade 2,655 tunnor, och tillverkas
dessutom vid St. Kopparberget (1,664 tunnor) samt vid
alunver-keu och flera smärre rödfSrgsverk. Hela rikets produktion
uppgafs år 1847 till 8,504 tunnor.
Kobolt tillverkades nomena endast vid Tunaberg i
Södermanland sch Wenn i Nerike till ett belopp af 10,591
skålp. i medeltal för åren 1842—1847. Det sednare verket
lemnade jernte ett par närbelägna 20 år förut 54,000 till
47,000 skålp.
Blyerts tillverkades 4r 1847 endest inom Norbergs
socken til! ett belopp af 229 skepp.
Kalk tillverkades till en okänd qvantitet i flera
landskap, och till en del med aluoskiffer såsom bränsle. Exporten
utgjorde något öfver 56,000 tunnor.
*) Enligt fett o lateralt memorial fria Pretid. FiiL G. Bonde Ull
RBmansleren A. Oxtoftjeroa I Rikt» Att et.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
