Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utom bukopen uppräknar kyrkoordningen såsom nöd*
stadiga rid b varje domkyrka: biskopoas official eller prowost
{domprosten)» kyrkoherden, skolmästaren, leetor tbeologfee,
■poonitentiarius och sysslomannen. Baazins i sitt ”Inventarium
Ecclesi» Suiogoth.” uppräknar dem något annorlunda, oek
antalet synes ej i alla stift hafva varit lika. Carl IX
afskaf-fade arcbipraepositi- och poenitentiarii-embetena 1604, dock
kafva de ännu någon tid blifvit bibehållna i några stift $
dom-prostvärdigheten öfvergick sedermera till kyrkoherden vid
domkyrkan. Efter gymnasiernas inrättande hlefvo äfven
andra lektorer än i tbeologi ledamöter af kapitlet, och i
några stift blcf det föreskrifvet, att, måhända efter Rudbecks
oxeupel, i vigtigara fall inkalla pastorer från landet såsom
oxtra-ordinarie ledamöter. Huru stor myndighet i
stiftsstyrelsen sknlle tillkomma domkapitlet i motsats mot biskopenj är
svårt att säga; kyrkoordningen tillägger biskopen eller hans
official alla hithörande göromal — ja den säger ieke ens
uttryckligen, att ofvannämde sex embetsmän skulle bilda ett
kapitel, ehuru sådant af andra handlingar är tydligt. Men i
Sigismunde försäkran angående religionen stadgas, enligt
prästerskapets begäran, att biskoparne skalle med hela kapitlets
vetskap och samtycke tillsätta kyrkotjenster, äfvensom
kapitlets deltagande för öfrigt i stiftsstyrelsen omnämnes. Dook
var derigenom ingenting föreskrifvet om det sätt, hvarpå
ärenderna i kapitlen skulle behandlas, eller om gränsen
mellan biskoparnes och de öfriga kapitelmännens makt; den synes
kafva berott på hvarje biskops personliga kraft och anseende.
Emellertid insågs nödvändigheten af bestämda stadganden
härom, och flera arbetsordningar för domkapitlen eller ”Formæ
Consiitorii” uppsattes, förmodligen af biskoparne eller
kapitlen, särskilda för de särskilda stiften. Den åsigteo, att i
domkapitlen, liksom i andra embetsverk, ärenderna skulle
af-göras genom de flesta rösterna, begynte småningom att vinna
anhängare; det första stadgandet harom, som vi funnit, är i
en samling kyrkostadgar för Yesterås stift från början af den
store Rudbecks förvaltning af biskopsembetet*) ; der före-
*) Johannes ftudbeekias, biskop i Vesterås 1619—1646.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
